rudo
/ˈrudo/
İSPANYOLCA → TR
İspanyolca "rudo" kelimesi Türkçe'de gaddar, haşin, kaba, küstah, sert anlamına gelir.
Çeviri
Genelgaddar
Genelhaşin
Genelkaba
Genelküstah
Genelsert
Genelzorlu
Çekim Tablosu
çoğulrudos
Tanım
•rude, rough, crude, rugged
Diğer Dillerde
cheeky, barefaced, rude, saucy · naughty
çekim: karşılaştırma frecher · üstünlük am frechsten
zıt: freundlich, höflich, zurückhaltend, artig, brav, lieb
köken: From Middle High German vrëch, from Old High German frëh, from Proto-West Germanic *frek. Cognate with Dutch vrek, Icelandic frekur. Compare also English freak.
aile: Frechheit, Frechdachs, rotzfrech
eine freche Bemerkung
ein frecher Kommentar
angular, jagged · stiff, prickly
köken: Learned borrowing from Latin angulōsus.
İtalyancaaccidentato, aspro, crudele, duro, gibboso, grossolano /at.t͡ʃi.denˈta.to/
uneven, rough (ground) · bumpy, uneven (road)
eş: aspro, deforme, disuguale, ineguale, irregolare, rovinato
hard, stiff, tough, rigid
çekim: karşılaştırma (по)жёстче
eş: твёрдый, неподатливый, прочный, суровый, грубый
köken: Inherited from Old East Slavic жестъкъ (žestŭkŭ), from Proto-Slavic *žestъkъ. Cognate to Old Church Slavonic жестъ (žestŭ, “hard”), жестѣти (žestěti, “to harden”). Also related to жесто́кий (žestókij, “cruel”).
aile: жёстко, жёсткость, жесткова́тый, ужесточа́ть, ожесточа́ть
Arapçaفَظّ
coarse, rough, harsh · astringent · miserly, stingy
çekim: karşılaştırma زمختتَر · üstünlük زمختتَرین
köken: Inherited from Middle Persian *uzmōxt, from Proto-Iranian *uc- (“outward, upward, away”) + the stem known from Avestan 𐬟𐬭𐬀𐬨𐬎𐬑𐬙𐬌 f (framuxti, “unleashing”), Sanskrit मुक्ति f (mukti, “liberation”), मुक्त (mukta, “free”).
Felemenkçegrof, onbeschoft, ruw, wreed, zwaar /ɣrɔf/
rough, coarse · rude, very blunt · extreme, gross, grave
çekim: karşılaştırma grover · üstünlük grofst
zıt: fijn, beleefd
köken: From Middle Dutch grof, from Old Dutch *grof, from Proto-West Germanic *grob, from Proto-Germanic *grubaz.
aile: grof hoornblad, grofheid, grofmazig, grofsmid, grofweg, grove den
De textuur van de stenen vloer was grof.
Grof taalgebruik wordt hier niet op prijs gesteld.
Dit is een grove mensenrechtenschending.
Portekizceáspero, cruel, duro, estúpido, grosseiro, grosso /ˈas.pe.ɾu/
rough
eş: ríspido
zıt: liso
köken: Borrowed from Latin asperum, from Proto-Indo-European *h₂esp- (“to cut”).
Yunancaαγενής, βραχώδης, σκληρός, τραχύς /aʝeˈnis/
rude, impolite, uncivil (bad-mannered) · base (as in base metal), nonprecious (metals such as lead, copper)
çekim: karşılaştırma αγενέστερος · üstünlük αγενέστερος
eş: ανάγωγος
zıt: ευγενής
köken: From Ancient Greek ἀγενής (agenḗs, “base, lowborn”).
Αυτή η υπάλληλος ήταν αγενέστατη.
rude, impolite, ill-mannered
çekim: geçmiş 失礼した
eş: 無礼
köken: Probably from Middle Chinese compound 失禮 /失礼 (syit lej^X, literally “lose, loss + propriety”). Compare modern Hokkien 失禮 /失礼 (sit-lé).
失礼な人。
そういう言い方は失礼だ。
失礼ですが。
to be rough or coarse in texture · to be rough or coarse in manner · to be wild or desolate
köken: First attested in the Worin seokbo (月印釋譜 / 월인석보), 1459. as Middle Korean 거츨다 (kechulta), from reconstructed Old Korean *kechil- (*kechil-), hypothesized on the evidence of proper noun alternation in the twelfth-century history Samguk sagi where the phonogramic sequence 居柒 (*kɨʌ t͡sʰiɪt̚) alternates with the logogram 萊 (“uncultivated”) in the names of places and individuals.
그녀는 거친 운동을 싫어해요.
brazen, shameless or impudent; shocking or audacious · rude · cheeky, brazen, bold (of for example a robbery carried out in broad daylight)
çekim: karşılaştırma fräckare · üstünlük fräckast
köken: From Old Norse frekr (“greedy, assertive, pushy”); see also Icelandic frekur, German frech.
Hon är inte lite fräck som vågar sig hit efter vad hon gjorde
Vilken fräck kommentar! Så säger man inte till sin egen mamma!
en fräck bankkupp
Lehçechamski, grubiański, hardkor, hardkorowy, kozacki, kozak /ˈxam.ski/
crude, obscene, uncouth · countryman, peasant (person of low birth)
çekim: karşılaştırma bardziej chamski · üstünlük najbardziej chamski
eş: ordynarny, grubiański, włościański, chłopski
köken: Etymology tree Polish cham Proto-Indo-European *-iskos Proto-Balto-Slavic *-iškas Proto-Slavic *-ьskъ Old Polish -ski Polish -ski Polish chamski From cham + -ski.
Ukraynacaгру́бий, жорстки́й, різки́й, суво́рий
unchiseled, rough (unrefined from its original form)
köken: From अन- (an-, “un-”) + गढ़ना (gaṛhnā, “to chisel”) + -∅.
अनगढ़ पत्थर
harsh, hard, strict, stern [with allative ‘to’ or (partitive +) kohtaan] (of a person or character, etc.) · harsh, sharp, fierce (e.g. of the weather, such as winter weather) · barren, austere, desolate (of a place, e.g. of a landscape)
çekim: karşılaştırma ankarampi · üstünlük ankarin
eş: kova, kova
zıt: lempeä
köken: Borrowed from Proto-Norse [Term?], from Proto-Germanic *angazaz (compare English anger, Swedish ånger). Cognate with Karelian ankara.
aile: ankarahko, ankaranlainen, ankarasti, ankaruus, ankea, ankarasanainen
Çekçedrsný, drzý, hrubý, hustej, neomalený, ostře řezaný /ˈdr̩sniː/
rough (having a texture that has much friction; not smooth) · harsh
çekim: karşılaştırma drsnější · üstünlük nejdrsnější
eş: hrubý, zrnitý
zıt: hladký, mírný
köken: Inherited from Old Czech drstný.
aile: drsňák, drsoň, zdrsnět, zdrsnit
drsný papír
drsné ruce
drsné podnebí
rough, coarse · severe, harsh · rugged
köken: Inherited from Latin asperum, singular accusative of asper (“rough”), from Proto-Indo-European *h₂esp- (“to cut”).
aile: asprime
Macarcabelevaló, durva, faragatlan, modortalan, műveletlen, nyers /ˈdurvɒ/
coarse (of inferior quality) · brusque, rough, rude · extreme, epic, solid, heavy, gross
çekim: karşılaştırma durvább · üstünlük legdurvább
zıt: finom, figyelmes, tapintatos, gyengéd
köken: Of unknown origin.
aile: durvaság, durván, durváskodik, durvít, durvul
İbraniceגַּס, גַּס רוּחַ
harsh, bitter, unripe, sour, premature, not yet marriageable · sharp, severe, bitter (i.e., extremely painful) · rough, violent, severe, grievous, bitter
çekim: karşılaştırma acerbior · üstünlük acerbissimus
zıt: mītis, tranquillus, misericors, placidus, quietus, clemens
köken: Inherited from Proto-Italic *akriðos; equivalent to ācer (“sharp”) + -bus.
aile: acerbē, acerbitās, acerbitūdō, acerbō, peracerbus, semiacerbus
frīgus acerbum
acerbum incendium
quadrilateral · nitpicky, inflexible
köken: firkant (“quadrangle”) + -et (“-ish, -like”)
aile: firkantet parentes
Norveççeforrevet, grov, klippefull, uforskammet
Endonezcekasar /ˈkasar/
rough, harsh, coarse · uncorrected, without analysis · crude (in a natural, untreated state)
çekim: çoğul kasar-kasar
köken: Inherited from Malay kasar. Compare Javanese ꦏꦱꦂ (kasar, “coarse, rough, unrefined”).
aile: dikasari, dikasarkan, diperkasar, kekasaran, memperkasar, mengasari, mengasarkan, kasar tangan
gulanya kasar
bahasa kasar
dia kasar padaku
coarse, rough, rugged (of texture) · harsh, severe, arduous (of effort, work) · rough, approximate, inexact (of result, guess)
çekim: karşılaştırma по́-гру́би · üstünlük на́й-гру́би
köken: Inherited from Proto-Slavic *grǫbъ /*grubъ via a Western dialect; possibly reinforced by Russian гру́бый (grúbyj).
aile: грубя́, грубе́я, грубова́т, грубови́т, гру́бичък, груба́к, грубия́н
груб строе́ж
гру́бо поведе́ние
груб чове́к
Slovakçadrzý, hrubý, neokrôchaný /ɦrubiː/
wide, thick (relatively great in extent from one surface to the opposite in its smallest dimension.) · wide, thick (measuring a certain number of units in this dimension.) · rough, harsh (not smooth)
çekim: karşılaştırma hrubší · üstünlük najhrubší
zıt: tenký, hladký, jemný, presný
köken: Etymology tree Proto-Slavic *grǫbъ Slovak hrubý Inherited from Proto-Slavic *grǫbъ.
aile: nahrubo, hrubosť
Slovencenesrámen
Litvancagrubus (eril) /ɡɾʊˈbʊs/
rude, impolite · coarse, rough, harsh
çekim: çoğul grùbūs · tamlayan grubaũs
köken: From a zero-grade stem of Proto-Indo-European *gʰrewbʰ-. LEW suggests a relation to Old High German grob (“thick, strong”) and Proto-Slavic *grǫbъ (“coarse; rude”), from *gru(m)b- (with nasal infix). Cognate with Latvian grubulis.
aile: gruba, grubausis, grubežis, grublas, grublus, grubnagis, grubslas, grubstas, grubtas, grubti
Etimoloji
From a derivative of Latin rudis.