libre

/ˈlibɾe/
İSPANYOLCA → TR
İspanyolca "libre" kelimesi Türkçe'de boş, engellenmemiş, firari, özgür, serbest anlamına gelir.

Çeviri

Genelboş
Genelengellenmemiş
Genelfirari
Genelözgür
Genelserbest
Geneltaksi
Genelzorunsuz

Tanım

•free (not imprisoned or enslaved) · free (unconstrained) · free (without obligations)

Diğer Dillerde

free; unenslaved; unimprisoned · free; unrestricted; more negative also: unrestrained; licentious · unblocked; free for passage
çekim: karşılaştırma freier · üstünlük am freiesten
eş: ungehindert, gratis, kostenfrei, umsonst, unbesetzt, vakant
zıt: unfrei
köken: From Middle High German vrî, Old High German frî, from Proto-West Germanic *frī. Compare Dutch vrij, English free, Danish fri.
aile: auf freiem Fuß sein, befreien, Feuer frei, -frei, frei Haus, freiäugig, freigeben, freihändig, Freiheit, freikaufen
Wer schläft und ist von Sorgen freier? Der Tod belauscht die stille Nacht So wie des Nilstroms Ungeheuer
ad libitum, at will
eş: à discrétion, à loisir
aile: prendre sa routine à volonté
un buffet à volonté
feu à volonté !
wild · untamed · unconstrained, unfettered, unhindered
eş: indomito, libero, selvaggio, selvatico, all’aperto, primitivo
köken: Probably from Latin barbarus. Compare bravo.
Rusçaбеспрепя́тственный, во́льный, на во́ле, неза́нятый, нестеснённый, свободный
не чувствующий или не имеющий ограничений, стеснения
eş: неограниченный
Arapçaتَاكْسِي, حُرّ, سَيَّارَةُ أُجْرَة, شَاغِر
Farsçaآزاد, بیکار, رها /ʔaː.ˈzaːd/
independent, unimpeded · liberal · free
çekim: karşılaştırma آزادتَر · üstünlük آزادتَرین
köken: From Middle Persian ʾcʾt' (/⁠āzād⁠/, “noble; free”), from Old Persian *āzātah, a northwestern borrowing from Proto-Iranian *āzātah. Cognate with Avestan 𐬁𐬰𐬁𐬙𐬀 (āzāta, “noble”), Manichaean Middle Persian 𐫀𐫀𐫉𐫀𐫅 (ʾʾzʾd /⁠āzād⁠/), and Parthian 𐭀𐭆𐭀𐭕 (ʾzʾt /⁠āzāt⁠/, “noble”), Northern Luri ںازا (aza, “free, mercy”). Akin to Old Armenian ազատ (azat), Georgian აზატი (azaṭi), Iranian borrowings.…
aile: آزادی, آزاده, آزادانه
نیست یزدان را از آن عالم خبر من ندیدم عالمے آزادتر
Azericeazad, bağımsız, boş, maneə törədilməmiş, sərbəst, taksi /ɑˈzɑd/
free (not imprisoned or enslaved)
çekim: karşılaştırma daha azad · üstünlük ən azad
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād).
aile: azadlıq, azad etmək
Jurnalistlərin həbsdə olduğu yerdə azad və keyfiyyətli TV ola bilməz
Kazakçaтакси, тәксі
Özbekçetaksi
Tatarcaазат, бәйсез, ирекле, хөр
Türkmencetaksi /tɑkˈθi/
taxi
çekim: çoğul taksiler · tamlayan taksiniň
köken: Borrowed from Russian такси́ (taksí).
aile: taksiçi
Merkeze gitmek üçin taksini duruzdym.
Kırgızcaтакси
free (unconstrained)
köken: Cognate with Turkish erkin.
ھەممە ئادەم زانىدىنلا ئەركىن، ئىززەت-ھۆرمەت ۋە ھوقۇقتا باپباراۋەر بولۇپ تۇغۇلغان.
Başkurtçaазат, асыҡ, бәйһеҙ, буш, ирекле, иркен /ɑˈsɯ̞q/
open · clear, understandable, intelligible, articulate · bright
zıt: ябыҡ
köken: From Proto-Turkic *ačuk (“open”) (compare Old Uyghur [script needed] (ačuq, “open; clear, evident”), from Proto-Turkic *ač- (“to open”). Cognate with Kazakh ашық (aşyq), Kyrgyz ачык (acık), Southern Altai ачык (ačïk), Kumyk ачыкъ (açıq), Uzbek ochiq, Uyghur ئوچۇق (ochuq, “open”), Turkish açık (“open”), Chuvash уçă (uçă, “open”).
Аҡсаң булһа, бар ергә лә юл асыҡ.
Асыҡ фекер.
Асыҡ миҫал.
Felemenkçelos, loslopend, niet gebonden, onbeperkt, ongedwongen, open /lɔs/
loose · separate, individual
çekim: karşılaştırma losser · üstünlük meest los
köken: Inherited from Middle Dutch los, from Old Dutch *los, from Proto-West Germanic *lus (a-stem), from Proto-Germanic *lusaz, related to *lausaz. Cognate with Ripuarian Central Franconian loss, Luxembourgish lass, lues. Related with Dutch loos, the cognate of German los, lose, English loose.
aile: losjes, loslaten, losmaken, losse handen hebben, lossen, van God los
De losse kleding zat comfortabel.
Zorg ervoor dat de schroeven goed vastzitten en niet los zijn.
Dit product is niet bestemd voor losse verkoop.
on the loose (not under control) · on the loose (not in captivity)
unobstructed, free, unhindered
Japoncaそのままの, タクシー, バイキング, バイキング料理, 自由, 自由な /ta̠kɯ̟̊ɕiː/
a taxi, a taxicab, a cab
eş: ハイヤー
köken: Borrowed from English taxi.
特にアメリカなんかは、そもそもタクシーがいない世界でライドシェアが始まっているわけなんですよね。
Korece딱씨, 막힘없다, 자유, 자유롭다, 자유적(自由的)이다, 자의 /t͈a̠kɕ͈i/
taxi
köken: Borrowed from Russian такси́ (taksí).
İsveççefri, klar, ledig, lös, på fri fot, taxa /friː/
free (unconstrained) · free (not imprisoned) · free (without obligations)
çekim: karşılaştırma friare · üstünlük friast
köken: From Middle Low German vri, from Old Saxon frī, from Proto-West Germanic *frī, from Proto-Germanic *frijaz.
aile: -fri, fria, frige, frigöra, frihamn, frihandel, friherre, friherrinna, frihet, friidrott
Du är fri att göra som du vill.
[Jesus såg] upp och sade: »Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.«
Lehçekołować, na wolności, oferujący nielimitowaną usługę, oferujący nielimitowane jedzenie, swobodny, taksówka /kɔˈwɔ.vat͡ɕ/
to meander (to wind or turn) · to pussyfoot (to use euphemistic language or circumlocution) · to lie (to tell an untruth)
çekim: geçmiş kołowano · şimdiki kołuje
eş: rolować, kiwać, nabierać, kantować, nabijać w butelkę, robić w balona
köken: Etymology tree Polish koło Proto-Indo-European *h₂euh₁-der.? Proto-Slavic *-ovati Old Polish -ować Polish -ować Polish kołować From koło + -ować.
Ukraynacaві́льний, рули́ти, свобі́дний, таксі́, таксі́вка
free; independent · unrestrained
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād), from Middle Persian ʾcʾt' (āzād, “noble; free”), from Old Persian *𐎠𐏀𐎠𐎫 (āzāta-), from Proto-Iranian *āzāta-. Compare Bengali আজাদ (ajad), Punjabi ਅਜ਼ਾਦ (azād).
open (not closed or locked) · untied, unbuttoned · up in the air, open (not yet resolved, finished, answered, decided or certain)
zıt: kiinni
köken: auk- (“open”) + -i
aile: aukaista, aukile, aukinainen, aukoa, aukiolo, persaukinen
Ovi oli auki.
Kauppa on auki yhdeksään.
Luulen, että voin tehdä sen nopeasti, mutta tarkka aikataulu on vielä auki.
Çekçebez závazků, rolovat, svobodný, taxi, taxík, volný /ˈrolovat/
to roll, to scroll
çekim: geçmiş rolovala · ortaç rolovala · şimdiki roluje
köken: From German rollen + -ovat.
Rumencegratuit, liber, neîmpiedicat, nelegat, neocupat, slobod /ɡra.tuˈit/
free, without payment (which costs nothing, which is given or received without any payment) · useless (which proves unnecessary) · baseless, unfounded (unsupported by evidence or facts)
köken: Borrowed from French gratuit, from Latin gratuitus.
Macarcagurul, korlátlanfogyasztás (étel), megszabadít, szabad, szabaddá tesz, szabadlábon /ˈɡurul/
to roll (to move by turning on an axis) · to taxi (of an aircraft: to move slowly on the ground)
çekim: geçmiş gurultak
köken: From the same onomatopoeic (sound-imitative) root as gurít + -ul (reflexive verb-forming suffix).
aile: gurulás, guruló, alágurul, átgurul, begurul, belegurul, elgurul, előregurul, hátragurul, idegurul
A labda messze gurult a faltól.
İbraniceחופשי, חָפְשִׁי, מוֹנִית, פָּנוּי
free (not imprisoned)
aile: חופשי חודשי, חׇפְשִׁי חׇדְשִׁי
כִּי תִקְנֶה עֶבֶד עִבְרִי, שֵׁשׁ שָׁנִים יַעֲבֹד; וּבַשְּׁבִעִת – יֵצֵא לַחׇפְשִׁי, חִנָּם.

Etimoloji

Probably borrowed from Latin līber, from Old Latin loeber, from Proto-Italic *louðeros, from Proto-Indo-European *h₁lewdʰ-er-os, from *h₁lewdʰ- (“people”).

Eş & Zıt Anlamlılar