자유롭다

/t͡ɕa̠juɾo̞p̚t͈a̠/
KORECE → TR
Korece "자유롭다" kelimesi Türkçe'de serbest, zorunsuz anlamına gelir.

Çeviri

Genelserbest
Genelzorunsuz

Tanım

•free; unfettered; untrammelled

Diğer Dillerde

Almancafrei, ungehindert, ungezügelt /fʁaɪ̯/
free; unenslaved; unimprisoned · free; unrestricted; more negative also: unrestrained; licentious · unblocked; free for passage
çekim: karşılaştırma freier · üstünlük am freiesten
eş: ungehindert, gratis, kostenfrei, umsonst, unbesetzt, vakant
zıt: unfrei
köken: From Middle High German vrî, Old High German frî, from Proto-West Germanic *frī. Compare Dutch vrij, English free, Danish fri.
aile: auf freiem Fuß sein, befreien, Feuer frei, -frei, frei Haus, freiäugig, freigeben, freihändig, Freiheit, freikaufen
Wer schläft und ist von Sorgen freier? Der Tod belauscht die stille Nacht So wie des Nilstroms Ungeheuer
Fransızcalibre /libʁ/
free, at liberty · clear, free, vacant · free, without obligation
eş: franc, loisible
köken: Inherited from Middle French libre, from Old French libre, semi-learned form of livre (ca. 1200), from Latin līber (“free”), from Old Latin loeber, from Proto-Italic *louðeros, from Proto-Indo-European *h₁lewdʰ-er-os, from *h₁lewdʰ- (“people”).
aile: à l'air libre, amour libre, association libre, champ libre, chute libre, discours indirect libre, donner libre cours, électron libre, libre arbitre, libre comme l'air
Un homme libre
L'Homme eſt né libre, & par-tout il eſt dans les fers.
la voie est libre
İspanyolcaexento, irrestricto, libre, sin restricciones, sin trabas /eɡˈsento/
exempt · clear, open · free
köken: Borrowed from Latin exēmptus.
İtalyancalibero /ˈli.be.ro/
free (not imprisoned or enslaved) · clear, unobstructed (without blockages) · free (without obligations)
çekim: üstünlük liberissimo
eş: autonomo, franco, indipendente, sovrano, svincolato, affrancato
köken: Etymology tree Proto-Indo-European *h₁lewdʰ- Proto-Indo-European *-teros Proto-Indo-European *h₁léwdʰeros Proto-Italic *louðeros Old Latin loeber Latin līberumlbor. Italian libero Learned borrowing from Latin līberum.
Un uomo libero.
Il passaggio era libero.
tempo libero
Rusçaнестеснённый, свобо́дный
не чувствующий или не имеющий ограничений, стеснения
eş: неограниченный
Azericebağımsız, sərbəst
free · without obligations
çekim: karşılaştırma daha sərbəst · üstünlük ən sərbəst
köken: Borrowed from Classical Persian سر بسته (sar basta).
O almanca sərbəst danışır.
Başkurtçaбуш, ирекле /boʂ/
empty · blank · free, vacant (of time, resources)
zıt: тулы
köken: From Proto-Turkic *boĺ (“empty; free”). Cognate with Old Turkic [script needed] (boš, “empty; free”), Old Uyghur [script needed] (boš, “empty; free”), Turkish boş (“empty”).
aile: буш ваҡыт
Бүлмә буп-буш ине, тик иҙәнгә намаҙлыҡ түшәлгән.
Һәр шаҡмаҡҡа бер генә хәреф яҙыла; буш шаҡмаҡтар ҡалмаҫҡа тейеш.
Беҙ буш вәғәҙә бирмәйбеҙ.
unrestricted, unlimited
çekim: karşılaştırma onbeperkter · üstünlük onbeperktst
eş: onbegrensd, oneindig
köken: From on- (“un-”) + beperkt (“restricted”).
Portekizcelivre /ˈli.vɾi/
free · unoccupied · clear, open
çekim: çoğul livres
eş: independente, desimpedido
köken: From Old Galician-Portuguese livre, libre, from Latin līber, from Old Latin loeber, from Proto-Italic *louðeros, from Proto-Indo-European *h₁lewdʰ-er-os, from *h₁lewdʰ- (“people”).
aile: livre direto, livre indireto
Yunancaελεύθερος /eˈle.fθe.ros/
free, single, available
köken: Learned borrowing from Ancient Greek ἐλεύθερος (eleútheros). Compare to the inherited λεύτερος (léfteros).
Japonca自由な
İsveççefri /friː/
free (unconstrained) · free (not imprisoned) · free (without obligations)
çekim: karşılaştırma friare · üstünlük friast
köken: From Middle Low German vri, from Old Saxon frī, from Proto-West Germanic *frī, from Proto-Germanic *frijaz.
aile: -fri, fria, frige, frigöra, frihamn, frihandel, friherre, friherrinna, frihet, friidrott
Du är fri att göra som du vill.
[Jesus såg] upp och sade: »Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.«
Lehçewolny /ˈvɔl.nɘ/
slow (happening at a lesser tempo) · slow (taking a long time to move or go a short distance) · slow (taking a long time to perform an action)
çekim: karşılaştırma bardziej wolny · üstünlük najbardziej wolny
eş: niezależny, samodzielny, suwerenny, odpoczywający, wypoczywający, kawaler
zıt: chyży, prędki, szybki, wartki
köken: Etymology tree Proto-Indo-European *wolh₁-yeh₂ Proto-Balto-Slavic *wáljāˀ Proto-Slavic *voľa Proto-Indo-European *-nós Proto-Balto-Slavic *-inas Proto-Slavic *-ьnъ Proto-Slavic *voľьnъ Old Polish wolny Polish wolny Inherited from Old Polish wolny. By surface analysis, wola + -ny.
aile: stanu wolnego, na wolnym ogniu, z wolna, z wolnej ręki, z wolnej stopy, wolnego, droga wolna, rzut wolny, stan wolny, wiersz wolny
Hintçeनिबंधन (eril) /nɪ.bən.d̪ʱən/
binding · registration · term, condition
çekim: çoğul निबंधनों
köken: Borrowed from Sanskrit निबन्धन (nibandhana).
Fincekahlitsematon, vapaa /ˈkɑhlitsemɑton/
unchained, unfettered
çekim: karşılaştırma kahlitsemattomampi · üstünlük kahlitsemattomin
köken: kahlita + -maton
Çekçevolný /ˈvolniː/
free (not imprisoned) · free, free of charge (obtainable without payment) · free (unconstrained, not bound)
çekim: karşılaştırma volnější · üstünlük nejvolnější
eş: prázdný, neupevněný, bezplatný, svobodný, pomalý, pozvolný
zıt: placený, vázaný, těsný
köken: Inherited from Proto-Slavic *volьnъ.
aile: volná proměnná, volnost, volný pád, volný trh
Rumenceliber /ˈli.ber/
free, at liberty
köken: Borrowed from Latin liber, French libre (19th century). Aromanian libir appears to be inherited.
Macarcaszabad /ˈsɒbɒd/
free to move or act according to one's will · free, unoccupied, vacant, available to use · allowed, permitted
çekim: karşılaştırma szabadabb · üstünlük legszabadabb
zıt: rab, fogoly, foglalt, tilos, nem szabad, elfoglalt
köken: Borrowed from a Slavic language. Ultimately from Proto-Slavic *svoboda (“freedom”). Compare Serbo-Croatian slȍbodan, Polish swobodny, Czech svobodný.
aile: szabadalom, szabadít, szabadkozik, szabadon, szabados, szabadság, szabadul, szabadcsapat, szabaddobás, szabadesés
Aki börtönben van, az nem szabad.
szabad akarat
Szabad ez a hely?
İbraniceחופשי, חָפְשִׁי, פָּנוּי
free (not imprisoned)
aile: חופשי חודשי, חׇפְשִׁי חׇדְשִׁי
כִּי תִקְנֶה עֶבֶד עִבְרִי, שֵׁשׁ שָׁנִים יַעֲבֹד; וּבַשְּׁבִעִת – יֵצֵא לַחׇפְשִׁי, חִנָּם.
Dancafri /friː/
to propose (to ask for one's hand in marriage)
çekim: geçmiş friede · ortaç friet · ulaç friende
köken: Borrowed from Middle Low German vrīen (“to marry”), from Old Saxon friohon.
aile: frier, frieri
Norveççefri, ledig
Vietnamcarảnh, rỗi /zajŋ̟˧˩/
free; unoccupied; not busy · having too much time on one's hands and nothing productive or "cool" to do
aile: rảnh rỗi
Mày hơi bị rảnh quá đó!
Mày nghiên cứu hoa hả? Sao rảnh quá vậy?
Bulgarcaсвободен /svoˈbɔdɛn/
free (having liberty) · free, unrestricted, uncontrolled · free, vacant, available
çekim: karşılaştırma по́-свобо́дни · üstünlük на́й-свобо́дни
köken: Inherited from Proto-Slavic *svobodьnъ. Parsable as свобода́ (svobodá) + -ен (-en)
свободен пазар
свободна търговия
Slovenceprost /prɔ́st/
free (without restrain, bounds)
köken: From Proto-Slavic *prostъ.
Letoncabrīvs /brīːws/
free (politically, socially, economically or juridically independent) · free (not in prison or captivity) · free (of, from) (having no obligations or duties, no worries)
çekim: karşılaştırma brīvāks · üstünlük visbrīvākais
eş: neatkarīgs, patstāvīgs
zıt: ciešs
köken: A borrowing from Middle Dutch or Middle Low German vri, vrie (compare German frei, Dutch vrij), from Proto-Germanic *frija- (“free, not a slave”). The sequence fr was changed to Latvian br. First mentioned in 17th-century dictionaries, brīvs was originally used in the context of German political and administrative power, and referred to more specific German legal concepts (a certain privilege or…
aile: brīvība, brīve, brīvestība
brīvs cilvēks, pilsonis
brīva valsts, tauta
dzīvot brīvā zemē
Estoncavaba /ˈvɑb̥ɑ/
free, independent · free, unconstrained · loose, free, not strictly following the rules
çekim: karşılaştırma vabam · üstünlük kõige vabam
köken: From Proto-Finnic *vapada, from Old East Slavic свободь (svobodĭ, “free”), from Proto-Slavic *svoboda (“freedom”). Cognates include Finnish vapaa, Votic vapa and Ingrian vappaa.
aile: alkoholivaba, vabadus, vabariik, vabastama
Eesti saab ükskord jälle vabaks!
Kirjuta vabas vormis.
Kas see koht on vaba.
Taycaว่าง /waːŋ˥˩/
free; at leisure. · vacant; unoccupied.
köken: Cognate with Lao ວ່າງ (wāng). Compare Middle Chinese 亡 (MC mjang, “no present”) or 罔 (MC mjangX, “not have”).
aile: ของว่าง, เครื่องว่าง, ช่องว่าง, ตำแหน่งว่าง, ที่ว่าง, บ้านว่าง, ไม่ว่าง, ไม่ว่างเว้น, ว่างๆ, ว่างงาน
Katalancalliure (eril/dişil) /ˈʎiw.ɾə/
free, liberated (not restrained)
köken: Inherited from Old Catalan liure, from Latin līber (“free”), from Old Latin loeber, from Proto-Italic *louðeros, from Proto-Indo-European *h₁lewdʰ-er-os, from *h₁lewdʰ- (“people”). Compare Occitan liure.
aile: lliurement, programari lliure

Etimoloji

From 자유(自由) (jayu, “freedom”) + -롭다 (-ropda, suffix deriving adjectives).