Ana içeriğe geç
Sözlük

nüchtern

/ˈnʏçtɐn/
ALMANCA → TR
Almanca "nüchtern" kelimesi Türkçe'de aç karnına, ayık anlamına gelir.

Çeviri

Genelaç karnına
Genelayık

Çekim Tablosu

karşılaştırmanüchterner
üstünlükam nüchternsten

Tanım

sober (not drunk; serious, not playful or passionate) · on an empty stomach · matter-of-fact, unemotional

Diğer Dillerde

on an empty stomach
eş: sobre
köken: Inherited from Old French, from Latin jejūnus, ieiūnus.
être à jeun
fasting · on an empty stomach, with an empty stomach
estar en ayunas
Mañana tiene que venir aquí, en ayunas de por lo menos 12 horas.
İtalyancaa digiuno, sobrio /ˈsɔ.brjo/
sober, moderate · unpretentious
eş: castigato, contenuto, continente, controllato, costumato, frugale
köken: From Latin sōbrius (“sober”), from se- (“without”) + ēbrius (“intoxicated”).
aile: sobriamente
business, work, working · businesslike · flippant, uppity
köken: From де́ло (délo) + -ово́й (-ovój). Compare Ukrainian ділови́й (dilovýj).
aile: делова́я колбаса́
деловы́е круги́
Coordinate term: дровяно́й (drovjanój)
Farsçaمعمولی /maʔ.muː.ˈliː/
ordinary, commonplace
köken: Etymology tree Arabic عَمِلَ (ʕamila) Arabic مَعْمُول (maʕmūl)bor. Persian معمول Proto-Indo-European *-kos Proto-Indo-Iranian *-kas Old Persian -𐎡𐎣 (-i-k) Middle Persian -yk' (/⁠-īg⁠/) Arabic ـِيّ (-iyy)influ. Persian ـی Persian معمولی From معمول (ma'mul) + ـی (-i).
یک پرنده معمولی در ایران، گنجشک است.
Azericeacqarına, ayıq /ɑˈjɯχ/
sober · conscious · awake
çekim: karşılaştırma daha ayıq · üstünlük ən ayıq
zıt: içkili, sərxoş, bayğın, yatmış
köken: From Proto-Turkic *ād- (“sober, to sober up”), whence also ayılmaq (“to awaken”). Cognate with Karakhanid اَذِغْ (aδïɣ), Turkish ayık, Crimean Tatar ayınıq, Bashkir айыҡ (ayıq), Chuvash урӑ (ură).
aile: ayıqlıq
Yol polisinin sərxoş tutduğu sürücü ayıq çıxdı.
Lakin süni şəkildə özünü gecənin ortasında yuxudan durmağa məcbur etmək, 2 saat ayıq qalıb yenidən yatmaq fizioloji baxımdan düzgün deyil.
Siz bilirsiniz ki, dəyişir zaman, Dəyişir hər şeyin əvvəlki halı. Belə bir zamanda ayıq olmalı!
Kazakçaашқарынға
Özbekçeoch qoringa
Tatarcaаек
waking, sober
köken: Compare Turkish ayık and Azerbaijani ayıq.
Başkurtçaайныҡ, айыҡ /ɑj.ˈnɤ̆qʰ/
sober, not intoxicated · moderate; realistic; serious; not playful; cool; self-controlled
eş: айыҡ
zıt: иҫерек
köken: Participal name of condition from verb айны- (aynı-) "to get sober", compare Old Uyghur aðïn- (“to get sober”), Proto-Turkic *ād- (“to get sober”). At synchronous level, an alteration of айыҡ (ayıq).
everyday, commonplace, ordinary
çekim: karşılaştırma alledaagser · üstünlük meest alledaags
köken: From alle dag + -s.
Portekizcecomum, em jejum, prosaico, sóbrio /koˈmũ/
common; frequent (occurring often or existing in many places) · common; mutual (shared by more than one) · common; usual; ordinary; run-of-the-mill (having no special characteristics)
çekim: karşılaştırma mais comum · üstünlük o mais comum
zıt: particular, individual, pessoal, corriqueiro, familiar, habitual
köken: From Latin commūnis (“common, public, general”) from Proto-Indo-European *ḱom-moyn-is (“held in common”).
aile: comum de dois, comumente, comummente, comunzão, comunzinho, em comum, lugar-comum, sal comum
Yunancaμετρημένος, νηφάλιος /me.tɾiˈme.nos/
counted, measured · moderate, careful in speech and manners, never exaggerating
köken: Perfect participle of μετριέμαι (metriémai), passive voice of active μετράω/μετρώ (“I count, measure”).
serious, earnest · honest
köken: Appears to be root maji, which is cognate with まじまじ (majimaji, “staringly”), 瞬ぐ (majirogu, “to wink”) + 目 (me, “eye; visually prominent feature”), from the sense of eyes blinking nervously when having a straight face. First attested in the Nise Monogatari, around 1639–1640. The kanji spelling is an example of jukujikun (熟(じゅく)字(じ)訓(くん)) mixed with ateji (当(あ)て字(じ)), from 真 (ma-, “real”) + 面…
真面目にやれ!
sober (not drunk) · sober, abstaining (who doesn't drink) · sober; realistic, self-controlled, down-to-earth
çekim: karşılaştırma nyktrare · üstünlük nyktrast
aile: helnykter, spelnykter, spiknykter
När han, spiknykter, kom hem, satte han sig att sy med förtviflans fart.
Det gäller att anlägga en nykter syn på denna sak.
on an empty stomach
eş: na głodniaka
köken: Literally, “on an empty stomach”.
Istnieje grupa leków, które należy zażywać na czczo.
Hintçeखाली पेट, भूखे पेट /bʱuː.kʰeː peːʈ/
on an empty stomach
appropriate, proper · matter-of-fact, pragmatic, businesslike, sticking to the facts · factual, substantive, objective, material
çekim: karşılaştırma asiallisempi · üstünlük asiallisin
zıt: asiaton
köken: asia + -llinen
aile: asiallisesti, asiallisuus, epäasiallinen, pääasiallinen, uusasiallinen
asiallinen käytös
asiallinen hoito
asiallinen tyyli
common (shared); communal · common, normal
köken: Borrowed from French commun, Latin communis.
aile: comunitate, comunica
weekday, everyday, workaday (falling on a weekday) · everyday, average, commonplace, ordinary; casual (dress)
çekim: karşılaştırma hétköznapibb · üstünlük leghétköznapibb
zıt: hétvégi, ünnepi, speciális, rendkívüli
köken: hétköznap (“weekday”) + -i (adjective-forming suffix)
hétköznapi nyitvatartás
İbraniceפִּכֵּחַ
Latincecotidianus, sobrius /kɔ.tiː.diˈaː.nʊs/
daily, everyday, quotidian · ordinary, pedestrian
köken: Etymology tree Latin cotīdiē Proto-Indo-European *-nós Proto-Italic *-nos Latin -nus Latin -ānus Latin cotīdiānus From cotīdiē + -ānus.
Cōtīdiānam refice nauseam nummīs
Lēvis drōpace tū cotīdiānō
Quō tū, quō, liber ōtiōse, tendis / cultus Sīdone nōn cotīdiāna?
Dancaædru, sober /ˈɛːˌd̥ʁuˀ/
sober (not drunk)
zıt: beruset, fuld
köken: From Old Danish ædru, edrugh, a compound of Old Norse æ (“ever”) and drjúgr (“sufficient”).
Norveççeedru
Endonezcebiasa, tidak wah /biˈasa/
normal, ordinary, regular · common · used, usual, accustomed
çekim: karşılaştırma lebih biasa · üstünlük paling biasa
eş: koman, lazim, tuman, umum
köken: Inherited from Malay biasa, from Old Javanese byasa, bhyāsa, abhyāsa (“to be familiar with”), from Sanskrit अभ्यास (abhyāsa, “habit”).
aile: biasa saja, biasanya, kebiasaan, membiasakan, pembiasaan, terbiasa, rakyat biasa

Etimoloji

From Middle High German nüehtern, from Old High German nuohtarn, nuohturn, from Latin nocturnus (“nocturnal”). The word was probably originally used among monks in monasteries, with sense development "nocturnal" > "of dawn (the edge of night and day)" > "not having consumed any sustenance yet" > "sober". Compare Danish nøgtern, Hunsrik nichter, English nocturnal.

Eş & Zıt Anlamlılar

Menü
Giriş Yap
Premium
Platform
Karanlık Mod