Ana içeriğe geç
Sözlük

libera

/liˈbera/
ESPERANTO → TR
Esperanto "libera" kelimesi Türkçe'de engellenmemiş, özgür, serbest, zorunsuz anlamına gelir.

Çeviri

Genelengellenmemiş
Genelözgür
Genelserbest
Genelzorunsuz

Tanım

•free (not restrained or impeded) · free, vacant

Diğer Dillerde

at ease, honest
Sey mir heute nichts zuwider! / Fühle mich so frank und frei; / Frische Luft und heitre Lieder / Holt’ ich selbst sie doch herbei.
Fransızcalibre /libʁ/
free, at liberty · clear, free, vacant · free, without obligation
eş: franc, loisible
köken: Inherited from Middle French libre, from Old French libre, semi-learned form of livre (ca. 1200), from Latin līber (“free”), from Old Latin loeber, from Proto-Italic *louðeros, from Proto-Indo-European *h₁lewdʰ-er-os, from *h₁lewdʰ- (“people”).
aile: à l'air libre, amour libre, association libre, champ libre, chute libre, discours indirect libre, donner libre cours, électron libre, libre arbitre, libre comme l'air
Un homme libre
L'Homme eſt né libre, & par-tout il eſt dans les fers.
la voie est libre
İspanyolcadespejado, exento, libre, sin obstáculos /despeˈxado/
clear, all-clear (free of obstacles) · clear (free of clouds)
köken: Past participle of despejar.
İtalyancabrado, free, libero, libre /ˈbra.do/
wild · untamed · unconstrained, unfettered, unhindered
eş: indomito, libero, selvaggio, selvatico, all’aperto, primitivo
köken: Probably from Latin barbarus. Compare bravo.
Rusçaбеспрепя́тственный, во́льный, свободный, свобо́дный /svɐˈbodnɨj/
free (not subject to limitations, not subject to rigid control) · free, unrestricted, free access · free, vacant, unoccupied, empty, spare
eş: вольный, неограниченный, беспрепятственный, вакантный
köken: Inherited from Proto-Slavic *svobodьnъ. Parsable as свобо́да (svobóda) + -ный (-nyj).
Arapçaحُرّ
Farsçaآزاد, رها /ʔaː.ˈzaːd/
independent, unimpeded · liberal · free
çekim: karşılaştırma آزادتَر · üstünlük آزادتَرین
köken: From Middle Persian ʾcʾt' (/⁠āzād⁠/, “noble; free”), from Old Persian *āzātah, a northwestern borrowing from Proto-Iranian *āzātah. Cognate with Avestan 𐬁𐬰𐬁𐬙𐬀 (āzāta, “noble”), Manichaean Middle Persian 𐫀𐫀𐫉𐫀𐫅 (ʾʾzʾd /⁠āzād⁠/), and Parthian 𐭀𐭆𐭀𐭕 (ʾzʾt /⁠āzāt⁠/, “noble”), Northern Luri ںازا (aza, “free, mercy”). Akin to Old Armenian ազատ (azat), Georgian აზატი (azaṭi), Iranian borrowings.…
aile: آزادی, آزاده, آزادانه
نیست یزدان را از آن عالم خبر من ندیدم عالمے آزادتر
Azericeazad, bağımsız, maneə törədilməmiş, sərbəst /ɑˈzɑd/
free (not imprisoned or enslaved)
çekim: karşılaştırma daha azad · üstünlük ən azad
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād).
aile: azadlıq, azad etmək
Jurnalistlərin həbsdə olduğu yerdə azad və keyfiyyətli TV ola bilməz
Tatarcaазат, бәйсез, ирекле, хөр
free (unconstrained)
köken: Cognate with Turkish erkin.
ھەممە ئادەم زانىدىنلا ئەركىن، ئىززەت-ھۆرمەت ۋە ھوقۇقتا باپباراۋەر بولۇپ تۇغۇلغان.
Başkurtçaазат, бәйһеҙ, буш, ирекле, иркен, түләүһеҙ /boʂ/
empty · blank · free, vacant (of time, resources)
zıt: тулы
köken: From Proto-Turkic *boĺ (“empty; free”). Cognate with Old Turkic [script needed] (boš, “empty; free”), Old Uyghur [script needed] (boš, “empty; free”), Turkish boş (“empty”).
aile: буш ваҡыт
Бүлмә буп-буш ине, тик иҙәнгә намаҙлыҡ түшәлгән.
Һәр шаҡмаҡҡа бер генә хәреф яҙыла; буш шаҡмаҡтар ҡалмаҫҡа тейеш.
Беҙ буш вәғәҙә бирмәйбеҙ.
loose · separate, individual
çekim: karşılaştırma losser · üstünlük meest los
köken: Inherited from Middle Dutch los, from Old Dutch *los, from Proto-West Germanic *lus (a-stem), from Proto-Germanic *lusaz, related to *lausaz. Cognate with Ripuarian Central Franconian loss, Luxembourgish lass, lues. Related with Dutch loos, the cognate of German los, lose, English loose.
aile: losjes, loslaten, losmaken, losse handen hebben, lossen, van God los
De losse kleding zat comfortabel.
Zorg ervoor dat de schroeven goed vastzitten en niet los zijn.
Dit product is niet bestemd voor losse verkoop.
Portekizcelivre /ˈli.vɾi/
free · unoccupied · clear, open
çekim: çoğul livres
eş: independente, desimpedido
köken: From Old Galician-Portuguese livre, libre, from Latin līber, from Old Latin loeber, from Proto-Italic *louðeros, from Proto-Indo-European *h₁lewdʰ-er-os, from *h₁lewdʰ- (“people”).
aile: livre direto, livre indireto
unobstructed, free, unhindered
Japoncaそのままの, 自由, 自由な /d͡ʑijɯ̟ː/
free (as in freedom) · flexible
köken: /d͡ʑiːu/ → /d͡ʑijuː/ Apparently first imported from Middle Chinese 自由 (MC dzijH yuw) with an original meaning of roughly “arising from oneself”. Repurposed in the 1860s by Fukuzawa Yukichi as a translation of English freedom or liberty, as an extension of the original meaning: “freedom to act according to one's own thoughts, without restriction”. However, Li (2014) proposes that since the Han…
aile: 自由度, 言論の自由, 表現の自由, 報道の自由, 出版の自由, 集会の自由, 結社の自由, 信教の自由, 思想の自由, 人身の自由
自由のために戦う。
いつの日か自由を手にする事ができると信じて日々の生活に耐えている。
屍踏み越えて 進む意思を 嗤う豚よ 家畜の安寧 …虚偽の繁栄 …死せる餓狼の『自由』を!
Korece막힘없다, 자유, 자유롭다, 자유적(自由的)이다, 자의 /ma̠cçimʌ̹p̚t͈a̠/
unobstructed, unhindered
köken: Univerbation of 막힘 (makhim) + 없다 (eopda).
İsveççefri /friː/
free (unconstrained) · free (not imprisoned) · free (without obligations)
çekim: karşılaştırma friare · üstünlük friast
köken: From Middle Low German vri, from Old Saxon frī, from Proto-West Germanic *frī, from Proto-Germanic *frijaz.
aile: -fri, fria, frige, frigöra, frihamn, frihandel, friherre, friherrinna, frihet, friidrott
Du är fri att göra som du vill.
[Jesus såg] upp och sade: »Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.«
Lehçeswobodny, wolny /sfɔˈbɔd.nɘ/
free · informal, casual · unconstrained, unhampered
çekim: karşılaştırma swobodniejszy · üstünlük najswobodniejszy
eş: wolny, nieskrępowany, bezpośredni, naturalny, nieskrępowany, niewymuszony
köken: Etymology tree Proto-Slavic *svobodьnъ Polish swobodny Inherited from Proto-Slavic *svobodьnъ. By surface analysis, swoboda + -ny.
Ukraynacaві́льний, свобі́дний
free; independent · unrestrained
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād), from Middle Persian ʾcʾt' (āzād, “noble; free”), from Old Persian *𐎠𐏀𐎠𐎫 (āzāta-), from Proto-Iranian *āzāta-. Compare Bengali আজাদ (ajad), Punjabi ਅਜ਼ਾਦ (azād).
open (not closed or locked) · untied, unbuttoned · up in the air, open (not yet resolved, finished, answered, decided or certain)
zıt: kiinni
köken: auk- (“open”) + -i
aile: aukaista, aukile, aukinainen, aukoa, aukiolo, persaukinen
Ovi oli auki.
Kauppa on auki yhdeksään.
Luulen, että voin tehdä sen nopeasti, mutta tarkka aikataulu on vielä auki.
Çekçesvobodný, volný /ˈsvobodniː/
free (not imprisoned or enslaved) · single (not married) · free, libre (with very few limitations on distribution or improvement)
çekim: karşılaştırma svobodnější · üstünlük nejsvobodnější
eş: volný, neženatý, nevdaná, neprovdaná
zıt: ženatý, vdaný
köken: Inherited from Old Czech svobodný, from Proto-Slavic *svobodьnъ. Compare Serbo-Croatian слободан.
Rumencegratuit, liber, neîmpiedicat, nelegat, slobod /ɡra.tuˈit/
free, without payment (which costs nothing, which is given or received without any payment) · useless (which proves unnecessary) · baseless, unfounded (unsupported by evidence or facts)
köken: Borrowed from French gratuit, from Latin gratuitus.
Macarcamegszabadít, szabad, szabaddá tesz /ˈsɒbɒd/
free to move or act according to one's will · free, unoccupied, vacant, available to use · allowed, permitted
çekim: karşılaştırma szabadabb · üstünlük legszabadabb
zıt: rab, fogoly, foglalt, tilos, nem szabad, elfoglalt
köken: Borrowed from a Slavic language. Ultimately from Proto-Slavic *svoboda (“freedom”). Compare Serbo-Croatian slȍbodan, Polish swobodny, Czech svobodný.
aile: szabadalom, szabadít, szabadkozik, szabadon, szabados, szabadság, szabadul, szabadcsapat, szabaddobás, szabadesés
Aki börtönben van, az nem szabad.
szabad akarat
Szabad ez a hely?
İbraniceחופשי, חָפְשִׁי, פָּנוּי
free (not imprisoned)
aile: חופשי חודשי, חׇפְשִׁי חׇדְשִׁי
כִּי תִקְנֶה עֶבֶד עִבְרִי, שֵׁשׁ שָׁנִים יַעֲבֹד; וּבַשְּׁבִעִת – יֵצֵא לַחׇפְשִׁי, חִנָּם.
Latincelīber
Dancafri /friː/
to propose (to ask for one's hand in marriage)
çekim: geçmiş friede · ortaç friet · ulaç friende
köken: Borrowed from Middle Low German vrīen (“to marry”), from Old Saxon friohon.
aile: frier, frieri
Norveççeåpen, fri, ledig, løs

Etimoloji

Common Romance, from Latin līber. Doublet of liveri.
Menü
Giriş Yap
Premium
Platform
Karanlık Mod