ungezwungen
ALMANCA → TR
Almanca "ungezwungen" kelimesi Türkçe'de rahat, serbest, sportif anlamına gelir.
Çeviri
Genelrahat
Genelserbest
Genelsportif
Çekim Tablosu
karşılaştırmaungezwungener
üstünlükam ungezwungensten
Tanım
•casually, unceremonious, informal, freewheeling
Diğer Dillerde
Fransızcadécontracté, libre, sport /de.kɔ̃.tʁak.te/
past participle of décontracter
İspanyolca[de] sport, deportivo, desembarazado, desenfadado, desenvuelto, desparpajado /depoɾˈtibo/
sports; sportive · yacht
köken: From deporte + -ivo.
aile: antideportivo, ciudad deportiva, deportividad, escalada deportiva, puerto deportivo, zapatilla deportiva
İtalyancabrado, casual, informale, libero /ˈbra.do/
wild · untamed · unconstrained, unfettered, unhindered
eş: indomito, libero, selvaggio, selvatico, all’aperto, primitivo
köken: Probably from Latin barbarus. Compare bravo.
Rusçaнеофициа́льный, непара́дный, неформа́льный, повседне́вный, свобо́дный
Arapçaحُرّ
Farsçaآزاد /ʔaː.ˈzaːd/
independent, unimpeded · liberal · free
çekim: karşılaştırma آزادتَر · üstünlük آزادتَرین
köken: From Middle Persian ʾcʾt' (/āzād/, “noble; free”), from Old Persian *āzātah, a northwestern borrowing from Proto-Iranian *āzātah. Cognate with Avestan 𐬁𐬰𐬁𐬙𐬀 (āzāta, “noble”), Manichaean Middle Persian 𐫀𐫀𐫉𐫀𐫅 (ʾʾzʾd /āzād/), and Parthian 𐭀𐭆𐭀𐭕 (ʾzʾt /āzāt/, “noble”), Northern Luri ںازا (aza, “free, mercy”). Akin to Old Armenian ազատ (azat), Georgian აზატი (azaṭi), Iranian borrowings.…
aile: آزادی, آزاده, آزادانه
نیست یزدان را از آن عالم خبر من ندیدم عالمے آزادتر
Azericesərbəst
free · without obligations
çekim: karşılaştırma daha sərbəst · üstünlük ən sərbəst
köken: Borrowed from Classical Persian سر بسته (sar basta).
O almanca sərbəst danışır.
Başkurtçaиркен /irˈkɪ̞n/
spacious, roomy · free, unconstrained, uninhibited
zıt: тар, тығыҙ
köken: From *erkin (“free; spacious”), derived from Proto-Turkic *erik (“strength, might, will, power”). Cognate with Old Uyghur [script needed] (irkin, “a nobility title”); Kumyk эркин (erkin, “free”), Kazakh еркін (erkın, “free”), Southern Altai эркин (erkin, “freedom, liberty”), etc.
Felemenkçelos, loslopend, vrij /lɔs/
loose · separate, individual
çekim: karşılaştırma losser · üstünlük meest los
köken: Inherited from Middle Dutch los, from Old Dutch *los, from Proto-West Germanic *lus (a-stem), from Proto-Germanic *lusaz, related to *lausaz. Cognate with Ripuarian Central Franconian loss, Luxembourgish lass, lues. Related with Dutch loos, the cognate of German los, lose, English loose.
aile: losjes, loslaten, losmaken, losse handen hebben, lossen, van God los
De losse kleding zat comfortabel.
Zorg ervoor dat de schroeven goed vastzitten en niet los zijn.
Dit product is niet bestemd voor losse verkoop.
casual (happening by chance) · casual (coming without regularity) · casual (designed for informal or everyday use)
köken: Borrowed from Latin cāsuālis. By surface analysis, caso + -ual.
aile: casualidade, casualismo, casualista, casualmente, concasual
Yunancaανεμπόδιστος, ελεύθερος
unobstructed, free, unhindered
Japoncaカジュアルな, 日用の, 普段の, 楽な, 自由 /d͡ʑijɯ̟ː/
free (as in freedom) · flexible
köken: /d͡ʑiːu/ → /d͡ʑijuː/ Apparently first imported from Middle Chinese 自由 (MC dzijH yuw) with an original meaning of roughly “arising from oneself”. Repurposed in the 1860s by Fukuzawa Yukichi as a translation of English freedom or liberty, as an extension of the original meaning: “freedom to act according to one's own thoughts, without restriction”. However, Li (2014) proposes that since the Han…
aile: 自由度, 言論の自由, 表現の自由, 報道の自由, 出版の自由, 集会の自由, 結社の自由, 信教の自由, 思想の自由, 人身の自由
自由のために戦う。
いつの日か自由を手にする事ができると信じて日々の生活に耐えている。
屍踏み越えて 進む意思を 嗤う豚よ 家畜の安寧 …虚偽の繁栄 …死せる餓狼の『自由』を!
Korece자유적(自由的)이다
free (unconstrained) · free (not imprisoned) · free (without obligations)
çekim: karşılaştırma friare · üstünlük friast
köken: From Middle Low German vri, from Old Saxon frī, from Proto-West Germanic *frī, from Proto-Germanic *frijaz.
aile: -fri, fria, frige, frigöra, frihamn, frihandel, friherre, friherrinna, frihet, friidrott
Du är fri att göra som du vill.
[Jesus såg] upp och sade: »Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.«
Lehçecasual, casualowy, codzienny, swobodny, wolny /ka.ʐu.aˈlɔ.vɘ/
casual (designed for informal or everyday use)
çekim: karşılaştırma bardziej casualowy · üstünlük najbardziej casualowy
köken: Etymology tree Polish casual Proto-Indo-European *-usder. Proto-Indo-European *-osder. Proto-Slavic *-ovъ Old Polish -owy Polish -owy Polish casualowy From casual + -owy.
aile: casualowość
Hintçeआज़ाद, मुक्त, स्वतंत्र /ɑː.zɑːd̪/
free; independent · unrestrained
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād), from Middle Persian ʾcʾt' (āzād, “noble; free”), from Old Persian *𐎠𐏀𐎠𐎫 (āzāta-), from Proto-Iranian *āzāta-. Compare Bengali আজাদ (ajad), Punjabi ਅਜ਼ਾਦ (azād).
Fincearki-, huoleton, rajoittamaton, rento, vapaa /ˈhuo̯leton/
carefree · scatterbrained
çekim: karşılaştırma huolettomampi · üstünlük huolettomin
köken: huoli + -ton
aile: huolettomasti, huolettomuus
Çekçevolný /ˈvolniː/
free (not imprisoned) · free, free of charge (obtainable without payment) · free (unconstrained, not bound)
çekim: karşılaştırma volnější · üstünlük nejvolnější
eş: prázdný, neupevněný, bezplatný, svobodný, pomalý, pozvolný
zıt: placený, vázaný, těsný
köken: Inherited from Proto-Slavic *volьnъ.
aile: volná proměnná, volnost, volný pád, volný trh
Rumenceliber, neîmpiedicat, nelegat /ˈli.ber/
free, at liberty
köken: Borrowed from Latin liber, French libre (19th century). Aromanian libir appears to be inherited.
Macarcafesztelen, hétköznapi, kényelmes, közvetlen, lezser, szabad /ˈfɛstɛlɛn/
relaxed, at ease, comfortable, casual, colloquial
çekim: karşılaştırma fesztelenebb · üstünlük legfesztelenebb
köken: From the artificially subtracted fesz (“stiffness, rigidity”) stem of the adjective feszes (“tight, taut, stiff”) + -telen (“without”, privative adjective-forming suffix). Created during the Hungarian language reform, which took place in the 18th–19th centuries.
aile: fesztelenség, fesztelenül
İbraniceפָּנוּי
Latincelīber
Norveççefri, løs
Vietnamcatự do /tɨ˧˨ʔ zɔ˧˧/
freedom; liberty
köken: Sino-Vietnamese word from 自由, from Japanese 自由 (jiyū), from Middle Chinese 自由 (dzijᴴ yuw). As pointed out in Iwatsuki (2013), during the late 19th and very early 20th century, the French word liberté was translated using expressions such as (sự) thong dong or thong thả, with tự do being adopted a bit later.
Độc lập - Tự do - Hạnh phúc
Tự do, bình đẳng, bác ái
Không có gì quý hơn độc lập, tự do. Đến ngày thắng lợi, nhân dân ta sẽ xây dựng lại đất nước ta đàng hoàng hơn, to đẹp hơn!
Bulgarcaнеофициален
Letoncabrīvs /brīːws/
free (politically, socially, economically or juridically independent) · free (not in prison or captivity) · free (of, from) (having no obligations or duties, no worries)
çekim: karşılaştırma brīvāks · üstünlük visbrīvākais
eş: neatkarīgs, patstāvīgs
zıt: ciešs
köken: A borrowing from Middle Dutch or Middle Low German vri, vrie (compare German frei, Dutch vrij), from Proto-Germanic *frija- (“free, not a slave”). The sequence fr was changed to Latvian br. First mentioned in 17th-century dictionaries, brīvs was originally used in the context of German political and administrative power, and referred to more specific German legal concepts (a certain privilege or…
aile: brīvība, brīve, brīvestība
brīvs cilvēks, pilsonis
brīva valsts, tauta
dzīvot brīvā zemē
Etimoloji
From Middle High German ungetwungen. Equivalent to un- + gezwungen.