Ana içeriğe geç
Sözlük

libre

/ˈlibɾe/
GALIÇYACA → TR
Galiçyaca "libre" kelimesi Türkçe'de özgür, serbest, zorunsuz anlamına gelir.

Çeviri

Genelözgür
Genelserbest
Genelzorunsuz

Tanım

free, not captive, unbound · void; exempt

Diğer Dillerde

at ease, honest
Sey mir heute nichts zuwider! / Fühle mich so frank und frei; / Frische Luft und heitre Lieder / Holt’ ich selbst sie doch herbei.
Fransızcalibre /libʁ/
free, at liberty · clear, free, vacant · free, without obligation
eş: franc, loisible
köken: Inherited from Middle French libre, from Old French libre, semi-learned form of livre (ca. 1200), from Latin līber (“free”), from Old Latin loeber, from Proto-Italic *louðeros, from Proto-Indo-European *h₁lewdʰ-er-os, from *h₁lewdʰ- (“people”).
aile: à l'air libre, amour libre, association libre, champ libre, chute libre, discours indirect libre, donner libre cours, électron libre, libre arbitre, libre comme l'air
Un homme libre
L'Homme eſt né libre, & par-tout il eſt dans les fers.
la voie est libre
İspanyolcaexento, libre /eɡˈsento/
exempt · clear, open · free
köken: Borrowed from Latin exēmptus.
İtalyancabrado, free, libero, libre /ˈbra.do/
wild · untamed · unconstrained, unfettered, unhindered
eş: indomito, libero, selvaggio, selvatico, all’aperto, primitivo
köken: Probably from Latin barbarus. Compare bravo.
free (not subject to limitations, not subject to rigid control) · free, unrestricted, free access · free, vacant, unoccupied, empty, spare
eş: вольный, неограниченный, беспрепятственный, вакантный
köken: Inherited from Proto-Slavic *svobodьnъ. Parsable as свобо́да (svobóda) + -ный (-nyj).
Arapçaحُرّ
Farsçaآزاد, رها /ʔaː.ˈzaːd/
independent, unimpeded · liberal · free
çekim: karşılaştırma آزادتَر · üstünlük آزادتَرین
köken: From Middle Persian ʾcʾt' (/⁠āzād⁠/, “noble; free”), from Old Persian *āzātah, a northwestern borrowing from Proto-Iranian *āzātah. Cognate with Avestan 𐬁𐬰𐬁𐬙𐬀 (āzāta, “noble”), Manichaean Middle Persian 𐫀𐫀𐫉𐫀𐫅 (ʾʾzʾd /⁠āzād⁠/), and Parthian 𐭀𐭆𐭀𐭕 (ʾzʾt /⁠āzāt⁠/, “noble”), Northern Luri ںازا (aza, “free, mercy”). Akin to Old Armenian ազատ (azat), Georgian აზატი (azaṭi), Iranian borrowings.…
aile: آزادی, آزاده, آزادانه
نیست یزدان را از آن عالم خبر من ندیدم عالمے آزادتر
Azericeazad, bağımsız, sərbəst /ɑˈzɑd/
free (not imprisoned or enslaved)
çekim: karşılaştırma daha azad · üstünlük ən azad
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād).
aile: azadlıq, azad etmək
Jurnalistlərin həbsdə olduğu yerdə azad və keyfiyyətli TV ola bilməz
free (unconstrained)
köken: Cognate with Turkish erkin.
ھەممە ئادەم زانىدىنلا ئەركىن، ئىززەت-ھۆرمەت ۋە ھوقۇقتا باپباراۋەر بولۇپ تۇغۇلغان.
empty · blank · free, vacant (of time, resources)
zıt: тулы
köken: From Proto-Turkic *boĺ (“empty; free”). Cognate with Old Turkic [script needed] (boš, “empty; free”), Old Uyghur [script needed] (boš, “empty; free”), Turkish boş (“empty”).
aile: буш ваҡыт
Бүлмә буп-буш ине, тик иҙәнгә намаҙлыҡ түшәлгән.
Һәр шаҡмаҡҡа бер генә хәреф яҙыла; буш шаҡмаҡтар ҡалмаҫҡа тейеш.
Беҙ буш вәғәҙә бирмәйбеҙ.
loose · separate, individual
çekim: karşılaştırma losser · üstünlük meest los
köken: Inherited from Middle Dutch los, from Old Dutch *los, from Proto-West Germanic *lus (a-stem), from Proto-Germanic *lusaz, related to *lausaz. Cognate with Ripuarian Central Franconian loss, Luxembourgish lass, lues. Related with Dutch loos, the cognate of German los, lose, English loose.
aile: losjes, loslaten, losmaken, losse handen hebben, lossen, van God los
De losse kleding zat comfortabel.
Zorg ervoor dat de schroeven goed vastzitten en niet los zijn.
Dit product is niet bestemd voor losse verkoop.
Portekizcelivre /ˈli.vɾi/
free · unoccupied · clear, open
çekim: çoğul livres
eş: independente, desimpedido
köken: From Old Galician-Portuguese livre, libre, from Latin līber, from Old Latin loeber, from Proto-Italic *louðeros, from Proto-Indo-European *h₁lewdʰ-er-os, from *h₁lewdʰ- (“people”).
aile: livre direto, livre indireto
unobstructed, free, unhindered
Japonca自由, 自由な /d͡ʑijɯ̟ː/
free (as in freedom) · flexible
köken: /d͡ʑiːu/ → /d͡ʑijuː/ Apparently first imported from Middle Chinese 自由 (MC dzijH yuw) with an original meaning of roughly “arising from oneself”. Repurposed in the 1860s by Fukuzawa Yukichi as a translation of English freedom or liberty, as an extension of the original meaning: “freedom to act according to one's own thoughts, without restriction”. However, Li (2014) proposes that since the Han…
aile: 自由度, 言論の自由, 表現の自由, 報道の自由, 出版の自由, 集会の自由, 結社の自由, 信教の自由, 思想の自由, 人身の自由
自由のために戦う。
いつの日か自由を手にする事ができると信じて日々の生活に耐えている。
屍踏み越えて 進む意思を 嗤う豚よ 家畜の安寧 …虚偽の繁栄 …死せる餓狼の『自由』を!
freedom, liberty
köken: Sino-Korean word from 自由, from 自 (“self”) + 由 (“cause”), from an orthographic borrowing from Japanese 自(じ)由(ゆう) (jiyū).
aile: 자유(自由)롭다, 자유주의(自由主義)
종교의 자유
İsveççefri /friː/
free (unconstrained) · free (not imprisoned) · free (without obligations)
çekim: karşılaştırma friare · üstünlük friast
köken: From Middle Low German vri, from Old Saxon frī, from Proto-West Germanic *frī, from Proto-Germanic *frijaz.
aile: -fri, fria, frige, frigöra, frihamn, frihandel, friherre, friherrinna, frihet, friidrott
Du är fri att göra som du vill.
[Jesus såg] upp och sade: »Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.«
Lehçeswobodny, wolny /sfɔˈbɔd.nɘ/
free · informal, casual · unconstrained, unhampered
çekim: karşılaştırma swobodniejszy · üstünlük najswobodniejszy
eş: wolny, nieskrępowany, bezpośredni, naturalny, nieskrępowany, niewymuszony
köken: Etymology tree Proto-Slavic *svobodьnъ Polish swobodny Inherited from Proto-Slavic *svobodьnъ. By surface analysis, swoboda + -ny.
free; independent · unrestrained
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād), from Middle Persian ʾcʾt' (āzād, “noble; free”), from Old Persian *𐎠𐏀𐎠𐎫 (āzāta-), from Proto-Iranian *āzāta-. Compare Bengali আজাদ (ajad), Punjabi ਅਜ਼ਾਦ (azād).
open (not closed, not physically drawn together) · open, free (unobstructed) · open, open-minded [with allative ‘to’] (receptive)
çekim: karşılaştırma avoimempi · üstünlük avoimin
zıt: poissuljettava, suljettava
köken: From Proto-Finnic *avoin, from the same root as avata (“to open”); ava- + -(o)in.
aile: avoimesti, avoimuus, avoin yhtiö, avoinna, puoliavoin
avoin ovi
avoin kirja
avoin näkymä
Çekçesvobodný, volný /ˈsvobodniː/
free (not imprisoned or enslaved) · single (not married) · free, libre (with very few limitations on distribution or improvement)
çekim: karşılaştırma svobodnější · üstünlük nejsvobodnější
eş: volný, neženatý, nevdaná, neprovdaná
zıt: ženatý, vdaný
köken: Inherited from Old Czech svobodný, from Proto-Slavic *svobodьnъ. Compare Serbo-Croatian слободан.
free, without payment (which costs nothing, which is given or received without any payment) · useless (which proves unnecessary) · baseless, unfounded (unsupported by evidence or facts)
köken: Borrowed from French gratuit, from Latin gratuitus.
free to move or act according to one's will · free, unoccupied, vacant, available to use · allowed, permitted
çekim: karşılaştırma szabadabb · üstünlük legszabadabb
zıt: rab, fogoly, foglalt, tilos, nem szabad, elfoglalt
köken: Borrowed from a Slavic language. Ultimately from Proto-Slavic *svoboda (“freedom”). Compare Serbo-Croatian slȍbodan, Polish swobodny, Czech svobodný.
aile: szabadalom, szabadít, szabadkozik, szabadon, szabados, szabadság, szabadul, szabadcsapat, szabaddobás, szabadesés
Aki börtönben van, az nem szabad.
szabad akarat
Szabad ez a hely?
free (not imprisoned)
aile: חופשי חודשי, חׇפְשִׁי חׇדְשִׁי
כִּי תִקְנֶה עֶבֶד עִבְרִי, שֵׁשׁ שָׁנִים יַעֲבֹד; וּבַשְּׁבִעִת – יֵצֵא לַחׇפְשִׁי, חִנָּם.
Latincelīber
Dancafri /friː/
to propose (to ask for one's hand in marriage)
çekim: geçmiş friede · ortaç friet · ulaç friende
köken: Borrowed from Middle Low German vrīen (“to marry”), from Old Saxon friohon.
aile: frier, frieri
Norveççefri, ledig, løs

Etimoloji

From Old Galician-Portuguese libre, livre (13th century, Cantigas de Santa Maria), from Latin līber.
Menü
Giriş Yap
Premium
Platform
Karanlık Mod