tự do
/tɨ˧˨ʔ zɔ˧˧/
VIETNAMCA → TR
Vietnamca "tự do" kelimesi Türkçe'de azatlık, erkinlik, hürriyet, özgür, özgürlük anlamına gelir.
Çeviri
Genelazatlık
Genelerkinlik
Genelhürriyet
Genelözgür
Genelözgürlük
Genelserbest
Genelserbestlik
Tanım
•freedom; liberty
Diğer Dillerde
at ease, honest
Sey mir heute nichts zuwider! / Fühle mich so frank und frei; / Frische Luft und heitre Lieder / Holt’ ich selbst sie doch herbei.
Pouvoir inaliénable de l’individu, droit qu’il a de disposer de sa personne ; capacité des individus et des organisations qu’ils forment à agir sans restrictions autres que celles imposées par la loi.
çekim: çoğul libertés
eş: indépendance, libre arbitre, souveraineté
köken: Inherited from Old French liberté, borrowed from Latin lībertātem.
aile: liberté, égalité, fraternité, prendre des libertés, prendre la liberté, statue de la Liberté
liberté d'expression
liberté de religion, liberté de culte
liberté de conscience
liberty, freedom · latitude, leeway
çekim: çoğul libertades
eş: independencia, autonomía, liberación, excarcelación, emancipación, voluntad
zıt: ilibertad, constreñimiento
köken: Inherited from Old Spanish libertat. Borrowed from Latin lībertātem. By surface analysis, libre + -tad. Cognate with English liberty.
wild · untamed · unconstrained, unfettered, unhindered
eş: indomito, libero, selvaggio, selvatico, all’aperto, primitivo
köken: Probably from Latin barbarus. Compare bravo.
Rusçaво́льность, во́льный, во́ля, свобо́да, свобо́дный
Arapçaحُرّ, حرية, حُرِيَّة, حُرِّيَّة (dişil) /ħur.rij.ja/
verbal noun of حَرَّ (ḥarra) (form I) · freedom, liberty
çekim: çoğul حُرِّيَّات · tamlayan حُرِّيَّةٍ
köken: Etymology tree Arabic حُرّ (ḥurr) Arabic ـِيَّة (-iyya) Arabic حرية From حُرّ (ḥurr) + ـِيَّة (-iyya).
independent, unimpeded · liberal · free
çekim: karşılaştırma آزادتَر · üstünlük آزادتَرین
köken: From Middle Persian ʾcʾt' (/āzād/, “noble; free”), from Old Persian *āzātah, a northwestern borrowing from Proto-Iranian *āzātah. Cognate with Avestan 𐬁𐬰𐬁𐬙𐬀 (āzāta, “noble”), Manichaean Middle Persian 𐫀𐫀𐫉𐫀𐫅 (ʾʾzʾd /āzād/), and Parthian 𐭀𐭆𐭀𐭕 (ʾzʾt /āzāt/, “noble”), Northern Luri ںازا (aza, “free, mercy”). Akin to Old Armenian ազատ (azat), Georgian აზატი (azaṭi), Iranian borrowings.…
aile: آزادی, آزاده, آزادانه
نیست یزدان را از آن عالم خبر من ندیدم عالمے آزادتر
Azericeazad, azadlıq, hürriyət, sərbəst /ɑˈzɑd/
free (not imprisoned or enslaved)
çekim: karşılaştırma daha azad · üstünlük ən azad
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād).
aile: azadlıq, azad etmək
Jurnalistlərin həbsdə olduğu yerdə azad və keyfiyyətli TV ola bilməz
Kazakçaазаттық, бостандық, ерік, еркіндік /ɑzɑtˈtəq/
freedom, liberty
köken: From азат (azat, “free”) + -тық (-tyq).
Tatarcaазат, азатлык, бәйсез, ирек, ирекле, хөр
Türkmenceazatlyk, erkinlik /ˌɑðɑːtˈlɯk/
freedom, liberty
çekim: çoğul azātlyklar · tamlayan azātlygyň
köken: From azāt + -lyk. Compare Persian آزادی (âzâdi).
söz azātlygy
Kırgızcaазаттык, боштондук, эрк, эркиндик /ɑzɑtˈtɯq/
freedom, liberty
çekim: çoğul азаттыктар · tamlayan азаттыктын
köken: From азат (azat, “free, independent”) + -тык (-tık).
free (unconstrained)
köken: Cognate with Turkish erkin.
ھەممە ئادەم زانىدىنلا ئەركىن، ئىززەت-ھۆرمەت ۋە ھوقۇقتا باپباراۋەر بولۇپ تۇغۇلغان.
freedom, liberty · will, control
çekim: tamlayan иректең
köken: From Proto-Turkic *erik (“strength, might, will, power”). Cognate with Old Turkic [script needed] (erk), Old Uyghur [script needed] (erk, “power, will, dominance”); Kazakh ерік (erık), Kyrgyz эрк (erk), эрик (erik), Southern Altai эрик (erik), Uzbek erk (“will, liberty”); see also Hungarian erő (“strength, force, power”).
aile: ирекле, ирекмән
Матбуғат иреге.
Ихтыяр иреге.
Шәхес иреге.
Çuvaşçaирӗк
freedom · permission
çekim: çoğul ирӗксем
köken: From Proto-Turkic *erk (“authority; free will, independence”). Cognate with Bashkir and Tatar ирек (irek, “freedom, liberty”), Turkish erk (“power, force”), etc.
aile: ирӗклӗ, ирӗксӗр
Felemenkçelos, loslopend, vrij, vrijdom, vrijheid /lɔs/
loose · separate, individual
çekim: karşılaştırma losser · üstünlük meest los
köken: Inherited from Middle Dutch los, from Old Dutch *los, from Proto-West Germanic *lus (a-stem), from Proto-Germanic *lusaz, related to *lausaz. Cognate with Ripuarian Central Franconian loss, Luxembourgish lass, lues. Related with Dutch loos, the cognate of German los, lose, English loose.
aile: losjes, loslaten, losmaken, losse handen hebben, lossen, van God los
De losse kleding zat comfortabel.
Zorg ervoor dat de schroeven goed vastzitten en niet los zijn.
Dit product is niet bestemd voor losse verkoop.
liberty, freedom
çekim: çoğul liberdades
köken: From Old Galician-Portuguese liberdade, borrowed from Latin lībertātem.
Quando a loja completamente clean, com seu icônico elefantinho dourado, abriu na Liberdade, as filas na fachada se tornaram uma visão comum.
unobstructed, free, unhindered
Japonca自由 /d͡ʑijɯ̟ː/
free (as in freedom) · flexible
köken: /d͡ʑiːu/ → /d͡ʑijuː/ Apparently first imported from Middle Chinese 自由 (MC dzijH yuw) with an original meaning of roughly “arising from oneself”. Repurposed in the 1860s by Fukuzawa Yukichi as a translation of English freedom or liberty, as an extension of the original meaning: “freedom to act according to one's own thoughts, without restriction”. However, Li (2014) proposes that since the Han…
aile: 自由度, 言論の自由, 表現の自由, 報道の自由, 出版の自由, 集会の自由, 結社の自由, 信教の自由, 思想の自由, 人身の自由
自由のために戦う。
いつの日か自由を手にする事ができると信じて日々の生活に耐えている。
屍踏み越えて 進む意思を 嗤う豚よ 家畜の安寧 …虚偽の繁栄 …死せる餓狼の『自由』を!
Çinceзыю, 自由 /t͡sz̩⁵¹ joʊ̯³⁵/
free; unconstrained · freelance
köken: Attestable from at least the Han dynasty, initially as a verb phrase meaning "to follow oneself" then an adjective meaning "to be free."
我現在感覺很自由。
我现在感觉很自由。
自由發表意見
Korece자유, 자유적(自由的)이다 /t͡ɕa̠ju/
freedom, liberty
köken: Sino-Korean word from 自由, from 自 (“self”) + 由 (“cause”), from an orthographic borrowing from Japanese 自(じ)由(ゆう) (jiyū).
aile: 자유(自由)롭다, 자유주의(自由主義)
종교의 자유
free (unconstrained) · free (not imprisoned) · free (without obligations)
çekim: karşılaştırma friare · üstünlük friast
köken: From Middle Low German vri, from Old Saxon frī, from Proto-West Germanic *frī, from Proto-Germanic *frijaz.
aile: -fri, fria, frige, frigöra, frihamn, frihandel, friherre, friherrinna, frihet, friidrott
Du är fri att göra som du vill.
[Jesus såg] upp och sade: »Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.«
Lehçeswoboda, swobodny, wolność, wolny (dişil) /sfɔˈbɔ.da/
freedom, liberty (property of being unconstrained) · freedom, liberty (state of being comfortable free from stress) · freedom, liberty (freedom from effort, difficulty or hardship)
çekim: çoğul swobody · tamlayan swobody
eş: wolność, niewymuszoność, luz
köken: Etymology tree Proto-Slavic *svoboda Polish swoboda Inherited from Proto-Slavic *svoboda.
aile: swobodzić
Ukraynacaві́льний, ві́льність, во́ля, свобі́дний, свобо́да
free; independent · unrestrained
köken: Borrowed from Classical Persian آزاد (āzād), from Middle Persian ʾcʾt' (āzād, “noble; free”), from Old Persian *𐎠𐏀𐎠𐎫 (āzāta-), from Proto-Iranian *āzāta-. Compare Bengali আজাদ (ajad), Punjabi ਅਜ਼ਾਦ (azād).
Fincepäästää, rajoittamaton, vapaa, vapaamuotoinen, vapaus, vapauttaa /ˈpæːstæːˣ/
to detach, take off, let go, separate (that which is attached or fixed) (usually with auki or irti) · to release, to let loose, rid (usually with irti) · to make way or give way for, let past (chiefly with ohi)
çekim: geçmiş päästänyt · şimdiki päästäisi · ulaç päästävä
köken: From Proto-Finnic *pä(ä)städäk. Equivalent to päästä (“to get somewhere, to get to do something, get free, get loose”) + -tää (causative aspect).
aile: päästellä, päästäinen, päästäjä, päästäminen, päästää karkuun, päästää menemään, päästää pakoon, päästää päiviltä, päästää pälkähästä, päästää suustaan
En ole päästämässä sinua metsään!
Hän päästi lapsen menemään.
Çekçesvoboda, svobodný, volnost, volný (dişil) /ˈsvoboda/
freedom · liberty
çekim: çoğul svobody · tamlayan svobody
köken: Inherited from Old Czech svoboda, from Proto-Slavic *svoboda.
aile: svoboda slova
Etimoloji
Sino-Vietnamese word from 自由, from Japanese 自由 (jiyū), from Middle Chinese 自由 (dzijᴴ yuw). As pointed out in Iwatsuki (2013), during the late 19th and very early 20th century, the French word liberté was translated using expressions such as (sự) thong dong or thong thả, with tự do being adopted a bit later.