నిలబడు

/nilabaɖu/
TELUGUCA → TR
Teluguca "నిలబడు" kelimesi Türkçe'de ayakta durmak, durmak anlamına gelir.

Çeviri

Genelayakta durmak
Geneldurmak

Tanım

•to stand · to stay, remain, wait

Diğer Dillerde

Almancaaufstehen, aushalten, ertragen, staa, stehen /ˈʔaufˌʃteːən/
to get up (move from a sitting or lying position to a standing position; to get up from bed) · to rise up, to rebel · to rest (on something)
çekim: geçmiş stand auf · ortaç aufgestanden · şimdiki steht auf · ulaç aufstehend
zıt: sich hinlegen, zu sein, geschlossen sein
köken: From auf- + stehen. Cognate with Dutch opstaan.
Fransızcaendurer, être debout, perdurer, se lever, se tenir debout /ɑ̃.dy.ʁe/
to endure, to bear
çekim: geçmiş enduré · ortaç enduré · şimdiki endure · ulaç endurant
köken: Inherited from Old French endurer, andurer, from Latin indūrāre. According to the TLFi, it was a borrowing (semi-learned), however it was attested as early as 1050. Doublet of indurer, a later borrowing.
aile: endurance
Near-synonyms: supporter, souffrir
İspanyolcaaguantar, estar de pie, estar en pie, estar parado, levantarse, pararse /aɡwanˈtaɾ/
to hold, withhold, hold back, retain (breath, urine) · to put up with, to tolerate or bear, to endure, to handle, to take, to stand · to suck it up, deal with it
çekim: geçmiş aguanté · ortaç aguantado · şimdiki aguanta
eş: resistir, soportar, sufrir, tolerar
köken: Borrowed from Italian agguantare.
aile: aguantable, aguantadero, aguantar carros y carretas, aguantar el chaparrón, cada palo que aguante su vela
Para nadar bajo el agua, uno tiene que ser capaz de aguantar la respiración.
Esto no se puede aguantar.
Ya no aguanto más.
İtalyancaalzarsi (in piedi), durare, elevarsi, ergersi, in piedi, perdurare /duˈra.re/
to last · to bear, to endure
çekim: geçmiş duràto · ortaç duràto · şimdiki dùra · ulaç durànte
eş: andare avanti, continuare, esistere, insistere, perdurare, permanere
köken: Inherited from Latin dūrāre, from Proto-Indo-European *dewǝ- (“to run forward”).
aile: chi la dura la vince, durare fatica, durata, durativo, duraturo, durevole, sdurare, sdurire
Quanto dura la cena?
Rusçaвстава́ть, встать, вы́держать, выде́рживать, вы́нести, выноси́ть /fstatʲ/
to stand up, to get up, to rise · to rise (of the sun) · to arise, to come up (of a question)
çekim: geçmiş вста́вший · ortaç вста́вший
eş: подняться, подняться, подняться, подняться, уместиться, поместиться
köken: Inherited from Old East Slavic възстати (vŭzstati), from въз- (vŭz-) + стати (stati). By surface analysis, вз- / вс- (vz- / vs-, “up”) + стать (statʹ). Compare восста́ть (vosstátʹ), with the Church Slavonic version of the prefix.
Arapçaقام, وقف, وَقَفَ /qaː.ma/
to stand up (to rise from lying or sitting position); to get up · to do, to undertake, to take upon oneself (بِ (bi)) · to engage in (constructed with بِ (bi))
çekim: geçmiş قُمْتُ
köken: From the root ق و م (q w m). Compare Hebrew קָם (kam), Ge'ez ቆመ (ḳomä), Classical Syriac ܩܳܡ, Ugaritic 𐎖𐎎 (qm).
أَتَقُومُ بِتَمَارِينِ الرِّيَاضَةِ؟
فَهُمْ عَبَدُوا الْأَصْنَامَ وَقامُوا بِمُمَارَسَاتٍ مُنْحَطَّةٍ أُخْرَى.
يَوْمَ يَقُومُ النَّاسُ لِرَبِّ الْعَالَمِينَ
to stand up · to stop · to stay, to remain
çekim: geçmiş ایستاد · ortaç ایستاده · şimdiki میایستد · ulaç ایستنده
zıt: نشستن
köken: Inherited from Middle Persian [script needed] (YKOYMWNtn' /⁠ē̆stādan⁠/), from Old Persian, from Proto-Iranian *staH- (“to place, stand”), from Proto-Indo-Iranian *staH-, from Proto-Indo-European *steh₂- (“to stand”).
من ایستادهام.
Azericedayanmaq, dözmək, durmaq /dɑjɑnˈmɑx/
to stand · to stop
çekim: geçmiş dayanmış · ortaç dayanmış · şimdiki dayanır
eş: durmaq
köken: From daya- + -n. Cognate with Turkish dayanmak (“to withstand, rest, lean, tolerate”), Turkmen daýanmak (“to rest”), Crimean Tatar tayanmaq (“to lean”) and Crimean Tatar dayanmaq (“to tolerate, bear”), etc.
aile: dayanmadan, dayanmaz, dayandırmaq, dayanacaq
Qapının arxasında dayanan uşaq diqqətlə dinləyirdi.
Bu qətlin arxasında kim dayanır?
Maşının yanacağı qurtardı və o dayandı
Kazakçaтұру /tu.ruw/
rising
köken: From Proto-Turkic *tur- (“to stand”). Cognate with Turkish durmak, Turkmen durmak, Crimean Tatar turmak, Uzbek turmoq, Uyghur تۇرماق (turmaq), Azerbaijani durmaq, Tatar turu, Chuvash тӑр (tăr), etc.
Мен оқып тұрмын
Телефоныңды бере тұр
Ұстаз бола тұра, осыны білмейді.
Özbekçeturmoq
Tatarcaторырга
Türkmencedurmak
Kırgızcaтуруу
to stand · to get up · to live, to stay, to survive
çekim: geçmiş турган · ortaç турган · ulaç туруп
köken: From Proto-Turkic *tur-, compare Southern Altai турар (turar), Turkish durmak.
Мен көчөдө тура турайын деп чечтим.
Мен эрте турдум.
Ал Нарында турат.
Uygurcaتۇرماق
to stand · to rise · to live, dwell, reside
Başkurtçaтороу /tʊ̞r-/
to stand · to support oneself on the feet in an erect position · to remain motionless
köken: From Proto-Turkic *tur- (“to stand”).
Кәртәгә тотоноп, ҡарт оҙаҡ ҡына ауыл урамына ҡарап торҙо.
Был көндө ир-аттар иртә таңдан тороп мәсеткә йүнәлә.
Был аҙнала төбәктә көндәр һалҡын торасаҡ.
Felemenkçeopstaan, positie, staan, voortduren /ˈɔp.staːn/
to stand up · to get up, to rise · to be on, to be cooking
çekim: geçmiş stonden op · ortaç opgestaan · şimdiki staat op · ulaç opstaand
köken: From Middle Dutch opstâen, from Old Dutch upstān. Equivalent to op + staan. Cognate with German aufstehen.
Portekizceaguentar, estar em pé, ficar em pé, levantar, posto, prevalecer /a.ɡwẽˈta(ʁ)/
to support (to keep from falling) · to bear, to put up with · to hold out; to hold on
çekim: geçmiş aguentei · ortaç aguentado · şimdiki aguenta
eş: agüentar
köken: Borrowed from Italian agguantare. Compare Spanish aguantar.
Não aguento mais!
Ele não aguenta uma piada.
Tocou o braço da mulher, apontou o ceo, ficaram os dois algum tempo aguentando a claridade do sol.
Yunancaαντέχω, στέκομαι /anˈde.xo/
to withstand, endure · to bear, stand · to persevere
çekim: geçmiş άντεξα · ortaç έχοντας αντέξει · şimdiki αντέχει · ulaç αντέχοντας
köken: Inherited from Ancient Greek ἀντέχω (antékhō).
Japonca立つ, 耐える /ta̠t͡sɨ/
to stand, to stand up, to rise · to depart · 起つ: to start or set out on a deliberate course of action
çekim: geçmiş 立った
köken: From Old Japanese. First attested in the Kojiki of 712 CE. From Proto-Japonic *tatu. Doublet of 建(た)つ (tatsu), 勃(た)つ (tatsu, “to have an erection”), 発(た)つ (tatsu, “to depart”).
aile: 熱り立つ, 石に立つ矢, 腕が立つ, 生い立つ, 押し立つ, おっ立つ, 白羽の矢が立つ, 背負って立つ, 峙つ, 突っ立つ
門の所に誰かが立っている
地球を発つ
一行は船で横浜を立った
Çinceзан, ли, 站立, 站起來 /站起来 /ʈ͡ʂän⁵¹⁻⁵³ li⁵¹/
to stand
eş: 立, 站, 站, 站, 杵, 站
aile: 站立式
請靠右站立。
请靠右站立。
一個人到了十八歲才算得上一個站立著人。
Korece서다, 올라서다 /sʰʌ̹da̠/
to stand · to stop, to halt
çekim: geçmiş 섰다
eş: 일어서다, 멈추다, 정지하다
köken: First attested in the Yongbi eocheon'ga (龍飛御天歌 / 용비어천가), 1447, as Middle Korean 셔다〮 (Yale: syètá). Likely from pre-Middle Korean *ᄉᆢ다〮 (*syòtá) as demonstrated by the Middle Korean infinitive 셔〮아〮 (syéá) and Jeju ᄉᆞ다 (sawda), 사다 (sada).
İsveççestå, stående, ställa sig upp, ställning /stoː/
stand; be in an upright position · be at a standstill, not be running · be held, take place, happen
çekim: geçmiş stod · ortaç stånden · ulaç stående
köken: From Old Swedish stā, possibly from an unattested eastern Old Norse stá, or via early Middle Low German stān. Both ultimately from Proto-Germanic *stāną, from Proto-Indo-European *steh₂-. Or from earlier Swedish stånda, from Old Swedish staanda, standa, stonda, from Old Norse standa, from Proto-Germanic *stāną, from Proto-Indo-European *steh₂-. In any case from Proto-Indo-European *steh₂-.…
aile: anstå, avstå, bestå, framstå, förestå, förstå, påstå, stå i, stå på, stå till
Då sir Archie gick förbi Elsalill, lade han sin hand på hennes för att få veta om det verkligen var en död, som stod där.
En dag hade de stått över de ångande baljorna och gnott kläderna, heta i ansiktena av den varma och fuktiga luften.
"Vad står nu på?" frågade förargåsen.
to happen (to take place at a particular time) · to become (to change into, to start being) · to happen to, to happen with (to cause someone to undergo certain circumstances)
çekim: geçmiş stano
eş: reg. pozn. stojeć, gw. (Mazowsze) stojać, (1.7) znajdować się, być, kosztować, zaparkować (samochód)
zıt: zabraknąć
köken: Etymology tree Proto-Indo-European *steh₂-der. Proto-Balto-Slavic *stā́ˀtei Proto-Slavic *stati Old Polish stać Polish stać Inherited from Old Polish stać.
aile: bezustanny, bezustannie, bezustanność, nastawać, podostawać, poprzestać, poprzestawać, przedostać, przedostawać, przestawać
Co tu się stało?
Stała się rzecz niepojęta, Tomek pogodził się z ojcem!
Czuję, że stanie się coś złego.
Ukraynacaвстава́ти, пози́ція, ста́ти, стоя́ти
Hintçeखड़ा होना /kʰə.ɽɑː ɦoː.nɑː/
to stand up
çekim: geçmiş खड़ा होता · şimdiki खड़ा होता है
वह खड़ा होना चाहता है
Fincekestää, nousta, nousta seisomaan, nousta ylös, seisoa, seisominen /ˈkestæːˣ/
to stand, withstand, endure, hold up (to), stand up (to) · to last, remain (endure without changes despite pressure) · to last, take, endure (time)
çekim: geçmiş kestänyt · şimdiki kestäisi · ulaç kestävä
köken: From Proto-Finnic *kestädäk (compare Estonian kestma), possibly either borrowed from Baltic (compare Lithuanian kę̃sti) or alternatively derived from keski-.
aile: kestittää, kesto, kestäminen, kestämä, kestämätön, kestävä
Talo kesti myrskyn.
Kuinka kauan se kestää?
Ei siinä kestä kauaa.
zaujmout polohu vestoje
Rumenceîndura, răbda, ridica, sta, sta în picioare /ɨn.duˈra/
to have mercy, take pity · to deign · to be cruel, be indifferent to someone’s suffering
çekim: geçmiş îndurat · ortaç îndurat · şimdiki îndură
köken: Etymology tree Proto-Indo-European *h₁én Proto-Italic *en Proto-Italic *en- Latin in- Proto-Indo-European *dweh₂- Proto-Indo-European *-rós Proto-Indo-European *dweh₂rós Proto-Italic *dūros Latin dūrus Proto-Indo-European *-h₂ Proto-Indo-European *-éh₂ Proto-Indo-European *-yéti Proto-Indo-European *-eh₂yéti Proto-Italic *-āō Latin -ō Latin dūrō Latin indūrāre Romanian îndura Inherited from Latin…
aile: îndurare, îndurat, îndurăminte, îndurătate, îndurător, îndurătură, neîndurat, neîndurător
Profesorul s-a îndurat să îl treacă abia a treia oară când a dat examenul.
Aflați în vacanță, puțini parlamentari s-au îndurat să vină la dezbatere.
„Nᲈ tе ꙟndᲈра dе mіnе, nᲈ mъ лъса ла пі̆ерzаре, „Фіі̆ ла dᲈрері̆ mілосtівъ, къ tᲈ ешtі̆ а mеа скъпаре!

Etimoloji

Derived from Proto-Dravidian *nil.