purra hammasta
FINCE → TR
Fince "purra hammasta" kelimesi Türkçe'de dayanmak anlamına gelir.
Çeviri
Geneldayanmak
Tanım
•to bite the bullet, grit one's teeth
Diğer Dillerde
Almancadie Zähne zusammenbeißen, dranbleiben, durchhalten, Hafergraupen, in den sauren Apfel beißen, knarren
to grit one's teeth
çekim: geçmiş biss die Zähne zusammen · ortaç die Zähne zusammengebissen · şimdiki beißt die Zähne zusammen · ulaç die Zähne zusammenbeißend
Fransızcaencaisser, grincer, serrer les dents, tchip, tchiper /ɑ̃.kɛ.se/
to collect, to cash · to let in, concede · to take
çekim: geçmiş encaissé · ortaç encaissé · şimdiki encaisse · ulaç encaissant
köken: From en- + caisse + -er.
aile: encaissement, rencaisser
encaisser un coup
Je ne peux pas l'encaisser.
İspanyolcaaguantar, apretar, apretar los dientes, avena pelada, carraquear, castañear /aɡwanˈtaɾ/
to hold, withhold, hold back, retain (breath, urine) · to put up with, to tolerate or bear, to endure, to handle, to take, to stand · to suck it up, deal with it
çekim: geçmiş aguanté · ortaç aguantado · şimdiki aguanta
eş: resistir, soportar, sufrir, tolerar
köken: Borrowed from Italian agguantare.
aile: aguantable, aguantadero, aguantar carros y carretas, aguantar el chaparrón, cada palo que aguante su vela
Para nadar bajo el agua, uno tiene que ser capaz de aguantar la respiración.
Esto no se puede aguantar.
Ya no aguanto más.
İtalyancaavena mondata, digrignare i denti, fare buon viso a cattiva sorte, ingoiare il rospo, resistere, stringere i denti
alternative form of fare buon viso a cattivo gioco
çekim: geçmiş fàtto buon viso a cattiva sorte · ortaç fàtto buon viso a cattiva sorte
köken: Literally, “to do good face to bad fate”.
Rusçaдержаться, скрежетать, скрежета́ть зуба́ми, скрипе́ть зуба́ми, сти́скивать зу́бы, сти́снуть зу́бы /dʲɪrˈʐat͡sːə/
to hold on · to hold (by, to), to stick (to) · to bear/conduct/comport oneself, to behave
çekim: geçmiş держа́вшийся · ortaç держа́вшийся · şimdiki де́ржится · ulaç держа́щийся
eş: придерживаться, крепиться, водиться, обитать, сопротивляться, вести себя
köken: держа́ть (deržátʹ) + -ся (-sja)
Ма́ша и А́нна держа́лись за ру́ки.
держа́ться за пери́ла
и, придя с торга, не едят не омывшись. Есть и многое другое, чего они приняли держаться: наблюдать омовение чаш, кружек, котлов и скамей.
Arapçaصَرَّ أَسْنَانَهُ
Özbekçetanglayini taqillatmoq
Felemenkçedoor de zure appel heen bijten, grutten, knarsen, knarsetanden, tjoeri
meervoud van het zelfstandig naamwoord grut
Portekizcelevar numa boa, ranger os dentes
Yunancaσφίγγω τα δόντια
Japonca歯を食いしばる, 歯軋りする, 踏ん張る /ɸɯ̟̃mba̠ɾɯ̟/
plant one's feet firmly; stand firm · hold on; hang on
çekim: geçmiş 踏ん張った
ぎりぎりで踏ん張っている患者さんの生活が破綻する最後の一撃になることが分かっていないのではないかという大変厳しい声です。
Korece이를 악물다
İsveççebita i det sura äpplet, bita ihop, bita ihop (tänderna), gnissla tänder
to bite the bullet (do or face up to something unpleasant (and unavoidable))
çekim: geçmiş bet i det sura äpplet
köken: Literally, "bite into the sour apple."
Båten var för trasig helt enkelt, så vi bestämde oss för att bita i det sura äpplet och bryta loppet
Det är inget att göra åt. Det är bara att bita i det sura äpplet.
De fick bita i det sura äpplet
Lehçeprzyjąć coś bez mrugnięcia okiem, trwać, zaciskać zęby, zacisnąć zęby /ˈtrfat͡ɕ/
to last (to exist for some time) · to stay (to remain without changes for some time) · to stay (to remain by someone)
çekim: geçmiş trwano · şimdiki trwa
eş: utrzymywać się
köken: Etymology tree Proto-Indo-European *treh₂-der. Proto-Slavic *trъvàti Old Polish trwać Polish trwać Inherited from Old Polish trwać.
aile: trwały, dotrwać, potrwać, przetrwać, utrwać, wytrwać
Jak długo trwa ten film?
Ukraynacaзці́пити зу́би, зці́плювати зу́би, сти́снути зу́би
Çekçeskřípat zuby
Rumencenu pune la suflet, scrâșni
to gnash, to grit one's teeth
çekim: geçmiş scrâșnit · ortaç scrâșnit · şimdiki scrâșnește
köken: Borrowed from Bulgarian скърша (skǎrša) or Serbo-Croatian skršiti (“to crush”).
İbraniceחָרַק שִׁנַּיִם
Dancabide i det sure æble
do something you don't feel like doing.
köken: Compare Swedish bita i det sura äpplet.
Norveççebite i det sure eple, bite tennene sammen
Bulgarcaбулгур, скърцам /ˈskɤrt͡sɐm/
to grate, to rasp (with a grinding tool) · to gride, to squeak, to creak (to produce scarping sound) · to gnash
çekim: geçmiş none · ortaç скъ́рцал · şimdiki скъ́рца · ulaç скъ́рцащ
köken: Of onomatopoeic origin. Doublet of къ́рцам (kǎ́rcam) (dialectal).
aile: заскърцам, заскърцвам, изскърцам, изскърцвам, проскърцам, проскърцвам
скърцам със зъби
Slovakçazaťať zuby
Taycaกัดฟัน, ขบฟัน, บดฟัน
Katalancaempassar-se el gripau, estrènyer, serrar /əsˈtɾə.ɲə/
to tighten, draw in, narrow · to squeeze, to press, to hug · to clench
çekim: geçmiş estrenyí · ortaç estret · şimdiki estreny
köken: Inherited from Latin stringere.
aile: estrenyecaps, estrenyedor, estrènyer-li, estrènyer-se la mà, estrenyiment, estrenyor, estreta, estretir
Al sentir axò, en Pepis va axecarse ab ayre commogut y va estrènyer les mans del batlle en doble encaxada.
İzlandacabíta í það súra epli
to have to accept something negative; to have to put up with something embittering
Tagalogcalumangutngot, magpakatatag, pagngalatin
Esperantoknari /ˈknari/
to creak
çekim: geçmiş knaris · ortaç knarinta · ulaç knaranta
köken: Etymology tree German knarrenbor. Esperanto knari Borrowed from German knarren.
Maltacagħażżaż snienu
Etimoloji
purra (“to bite”) + hammasta (“the tooth”)