fışırtı
TR → EN
"fışırtı" kelimesinin İngilizcesi: fizz, fizzle, swish. Anlamı, çevirisi, telaffuzu ve örnek cümleler aşağıdadır.
Çeviri
Genelfizz
Genelfizzle
Genelswish
Tanım
•Fısıltı
•Fışırdama sesi
•Fısıldarken çıkan, güçlükle duyulan ses
Diğer Dillerde
to bubble up · to foam up · to gush forth
çekim: geçmiş sprudelte · ortaç gesprudelt · şimdiki sprudelt · ulaç sprudelnd
köken: Likely sprühen + -eln, influenced by brodeln (“to seethe”).
aile: heraussprudeln, hervorsprudeln, Sprudel, Sprudelkopf, Sprudelwasser
Fransızcabruisser, bulles, chic, crépiter, doux, en vogue /bʁɥi.se/
alternative form of bruire
çekim: geçmiş bruissé · ortaç bruissé · şimdiki bruisse · ulaç bruissant
İspanyolcasofisticado, refinado
Rusçaжурчание, лёгкое шипение, шелест, шуршание (nötr) /ʐʊrˈt͡ɕænʲɪje/
murmur, gurgling, babble (of water)
çekim: çoğul журча́ния · tamlayan журча́ния
köken: журча́ть (žurčátʹ) + -а́ние (-ánije)
Felemenkçebruisen, geborrel, gebruis /ˈbrœy̯sən/
to form bubbles, to froth, to fizz
çekim: geçmiş bruisten · ortaç gebruist · şimdiki bruist · ulaç bruisend
eş: mousseren
köken: From Middle Dutch bruuschen, from Old Dutch *brūskon, from Proto-Germanic *brūskōną, a variant of *brūsan (“to ferment, froth”), which could be an extension of Proto-Indo-European *bʰrewh₁- (“to brew, boil”), or otherwise borrowed from a substrate.
aile: aanbruisen, bruistablet, bruiswater, opbruisen, uitbruisen
to make a sound (somewhat) like water hitting something red-hot; to sizzle, to hiss · to snap · to do something that (normally) makes such a sound, sometimes more or less figuratively
çekim: geçmiş fräste · ortaç fräst · ulaç fräsande
köken: fräs (“mill, cutter, tiller, cultivator”) + -a
Baconet och katten fräste
stänka vatten på ett bastuaggregat så att det fräser
"Gör det själv!" fräste han
Lehçeelegancki, luksusowy, piszczeć, świstać, świszczeć, szeleścić /ɛ.lɛˈɡan.t͡ski/
elegant
çekim: karşılaştırma bardziej elegancki · üstünlük najbardziej elegancki
eş: wytworny, szykowny, gustowny
köken: Etymology tree Polish elegant Proto-Indo-European *-iskos Proto-Balto-Slavic *-iškas Proto-Slavic *-ьskъ Old Polish -ski Polish -ski Polish elegancki From elegant + -ski.
Fincekahista, neiteillä, pihinä, piiskata, pore, poreilla /ˈkɑhistɑˣ/
to rustle (to move something, such as leaves, with a soft crackling sound) · to swish (to make a rustling sound while moving) · to scuffle (to fight or struggle confusedly at close quarters)
çekim: geçmiş kahissut · şimdiki kahisee · ulaç kahiseva
köken: From Proto-Finnic *kahistak. kah- + -ista, with an onomatopoeic root.
aile: kahahtaa, kahakka, kahina, kahistaa, kahisuttaa, kahu
Çekçebublat, bublinky, elegantní, mrskat, perlit, perlivost /ˈbublat/
to gurgle
çekim: geçmiş bublala · ortaç bublala · şimdiki bublá
köken: Inherited from Old Czech bublati.
aile: bublanina, bublání
Vietnamcaxèo xèo, xì xì
Bulgarcaбия, елегантен, пенене, пеня се, размахвам, свистя /ˈbijɐ/
to beat, to thrash (to hit repeatedly) · to shoot (to hunt and kill animals) · to fire, to shell (to shoot at)
çekim: geçmiş none · ortaç бит · şimdiki би́е · ulaç би́ещ
köken: Etymology tree Old Church Slavonic бити (biti) Bulgarian бия Inherited from Old Church Slavonic бити (biti).
В сиропиталището децата са били редовно бити.
Дъждът биеше по прозорците.
бия барабани
Letoncažvīkstēt
to swish (to produce a harsh noise, like fast moving objects in contact with something)
çekim: geçmiş žvīkstēja · ortaç žvīkstējis · şimdiki žvīkst
aile: prefixed verbs:, nožvīkstēt
viņš raksta, ka spalva žvīkst
viņi skrēja... zeme dunēja zem kājām, zari cirtās sejā un žvīkstēja
nu izceļas briesmīgs cīniņš: zobeni žvīkstēdami žvīkstēja
Estoncakihin, kihisema, mulin, mulisema, mullitama /ˈkihisemɑ/
to sizzle, hiss; to bubble · to swarm, pullulate; to teem, crawl with · to seethe, boil; to rage
çekim: geçmiş olla kihisenud · ortaç kihisenud · şimdiki kihiseb · ulaç kihisev
köken: From Proto-Finnic *kihistäk, a sound-symbolic root. Akin to Finnish kihistä.
aile: kihin, kihistama
Klaasides kihiseb šampanja.
Kraavi põhjas oli kihisev muda.
Elektripliidil kihises kohvivesi.