寝る

/ne̞ɾɯ̟/
JAPONCA → TR
Japonca "寝る" kelimesi Türkçe'de uyku, uyumak, uyuyakalmak anlamına gelir.

Çeviri

Geneluyku
Geneluyumak
Geneluyuyakalmak

Çekim Tablosu

geçmiş寝た

Tanım

•to sleep · to go to bed · to sleep with, to have sexual intercourse with

Diğer Dillerde

Almancabumsen, einpennen, penne, pennen, schlaafä, schlaaffe /ˈbʊm.zən/
to thud · to have sex
çekim: geçmiş bumste · ortaç gebumst · şimdiki bumst · ulaç bumsend
eş: anballern, anhämmern, anklatschen, anklirren, anklopfen, aufknallen
köken: From the onomatopoeic interjection bums, bum + -sen (iterative suffix). The sexual sense rose to prominence in the mid of the twentieth century, when before rumsen was used the same way, now not known any more.
aile: Autobumser, Bumser, Bumserei, bumsfidel, durchbumsen
Fransızcabaiser, dormir, s'endormir, s'envoyer en l'air, sommeil, tirer un coup (eril) /bɛ.ze/
kiss
çekim: çoğul baisers
köken: Inherited from Middle French baiser, from Old French baisier, from Latin bāsiāre (“to kiss”). As far as the verb is concerned, the meaning “fuck” arose via euphemism and has become the dominant sense.
aile: baisemain
apolar
köken: From a- + polar.
İtalyancaaddormentarsi, dormire, sonno /ad.dor.menˈtar.si/
reflexive of addormentare · to go to sleep (person or limb); to fall asleep, nod off · to grow numb
çekim: geçmiş addormentàtosi · ortaç addormentàtosi · şimdiki si addorménta · ulaç addormentàntesi
eş: appisolarsi, assopirsi, cedere al sonno, dormire, impigrirsi, prendere sonno
Rusçaзасну́ть, засыпа́ть, поспа́ть, сноша́ться, сон, спать /son/
sleep · dream (imaginary events seen in the mind while sleeping)
çekim: çoğul сны · tamlayan сна
köken: Inherited from Proto-Slavic *sъ̀nъ, from Proto-Indo-European *supnós (whence also гипно́з (gipnóz)).
aile: бессо́нница, бессо́нный, сни́ться, сонли́вость, сонли́вый, со́нник, со́нно, со́нный, со́ня, со́ня-полчо́к
Далеко́-далеко́ отсю́да я уви́дел тебя́ во сне́.
Arapçaانخمد, رقاد, رُقاد, رقد, سِنَة, غَفَا (eril)
verbal noun of رَقَدَ (raqada) (form I) · night sleep · dormition
çekim: tamlayan رُقَادٍ
Farsçaخُفْتَن, خواب, خوَاب, خْوَاب, خوابیدَن /ˈxʷaːb/
sleep · dream
köken: From Middle Persian 𐭧𐭥𐭠𐭡 (hwʾb /⁠xwāb⁠/), from Proto-Iranian *hwápati, from Proto-Indo-Iranian *swap-, from Proto-Indo-European *swep- (“to dream”). Compare Sanskrit स्वप्न (svapna), Northern Kurdish xew, xewn, Russian спать (spatʹ), and Ancient Greek ὕπνος (húpnos, “sleep”), whence hypnosis.
aile: به خواب رفتن, خواب آمدن, خواب از سر پریدن, خواب بردن, خواب دیدن, خوابیدن, تختخواب, خوابگاه, خوابیده, رختخواب
سر فرا گوش من آورد، به آواز حزین گفت: ای عاشق دیرینه من خوابت هست؟
چون من خیال رویت جانا به خواب بینم کز خواب مینبیند چشمم به جز خیالی
بیداری میان دو خواب است هستیم گرد تخیل دو سراب است هستیم
to sleep · to fall asleep · to sink into quiet, to become tranquil after febrile activity
çekim: geçmiş uyumuş · ortaç uyumuş · şimdiki uyuyur
köken: From Proto-Turkic *ū-dï- (“to sleep”).
aile: uyuşmaq
Kazakçaұйқы, ұйқыға кету, ұйықтау
sleep
çekim: çoğul ұйқылар · tamlayan ұйқының
köken: From Proto-Turkic *ūdï-ku (“sleep”), from Proto-Turkic *ūdï- (“to sleep”). Cognate with Old Uyghur [script needed] (uyqu, “sleep”); Kyrgyz уйку (uyku), Kumyk юху (yuxu), Karachay-Balkar джукъу (cuqu), Khakas уйғу (uyğu), Tuvan уйгу (uygu), Uzbek uyqu, Crimean Tatar yuqu, Turkmen uky, Turkish uyku, Azerbaijani yuxu, Chuvash ыйхӑ (yjh̬ă, “sleep”), etc.
aile: ұйқысыз, ұйқысыздық, ұйқышылық
Özbekçeuxlab qolmoq, uxlamoq, uyqu /ʊχ.læ.mɒq/
to sleep
çekim: geçmiş uxlab · ortaç uxlagan · şimdiki uxlaydi · ulaç uxlayotgan
Tatarcaйокларга, йокы
sleep, dream
köken: From Proto-Turkic *ūdɨ-ku (“sleep”), from Proto-Turkic *ūdɨ- (“to sleep”). Cognate to Bashkir йоҡо (yoqo), etc.
Türkmenceuklamak, uky, ýatmak
to sleep
çekim: geçmiş uklan · ortaç uklan · şimdiki uklaýār · ulaç uklaýān
köken: Inherited from Proto-Turkic *ū-dï- (“to sleep”)
aile: uklaşmak, uklatmak
Kırgızcaуйку, уйкуга кетүү, укта, уктоо /ujˈqu/
sleep
çekim: çoğul уйкулар · tamlayan уйкунун
köken: From Proto-Turkic *ūdɨ-ku (“sleep”), from Proto-Turkic *ūdɨ- (“to sleep”). Cognate with Old Uyghur [script needed] (uyqu, “sleep”); Kazakh ұйқы (ūiqy), Kumyk юху (yuxu), Karachay-Balkar джукъу (cuqu), Khakas уйғу (uyğu), Tuvan уйгу (uygu), Uzbek uyqu, Crimean Tatar yuqu, Turkmen uky, Turkish uyku, Azerbaijani yuxu, Chuvash ыйхӑ (yjh̬ă, “sleep”).
aile: уйкусуздук, уйкусуз, уйкучу, уйкучулдук, уйкучул
to sleep
to sleep
köken: From *uy(u)q-la- (“to sleep”), from Proto-Turkic *ūdï-ku (“sleep”), from Proto-Turkic *ūdï- (“to sleep”). Cognate with Azerbaijani yuxulamaq, Kazakh ұйықтау (ūiyqtau), Kumyk юхламакъ (yuxlamaq), Crimean Tatar yuqlamaq, Kyrgyz укта- (ukta-), Southern Altai уйуктаар (uyuktaar), Chulym уқла- (uqla, “to sleep”), Uzbek uxlamoq, Uyghur ئۇخلىماق (uxlimaq), Turkish uyuklamak, Turkmen uklamak (“to sleep”).
Тәүлегенә кәмендә ете сәғәт йоҡлау кәрәк.
Çuvaşçaҫывӑр
sleep
to rock, to bounce · to hit, to slap, to smack · to fuck
çekim: geçmiş batsten · ortaç gebatst · şimdiki batst · ulaç batsend
eş: slaan, beuken, seksen, naaien, neuken
Een beetje door de modder batsen, hekken repareren, waterputten slaan, dat soort eenvoudige klussen.
(...) een echte chinees batst namelijk geen gebakken ei bovenop de nasi.
Portekizceadormecer, dormir, sono /a.doʁ.meˈse(ʁ)/
to fall asleep (to pass from a state of wakefulness into sleep) · to oversleep · to send somebody to sleep, to lull to sleep
çekim: geçmiş adormeci · ortaç adormecido · şimdiki adormece
eş: cair no sono, dormir
köken: Inherited from Old Galician-Portuguese adormecer, from Latin addormīscere. Compare Galician and Spanish adormecer.
aile: adormecido
Não consegui adormecer.
to nod off, fall asleep, drop off
çekim: geçmiş αποκοιμήθηκα · ortaç αποκοιμισμένος
Το μωρό αποκοιμήθηκε γρήγορα.
Çinceфи, 睏 /困, 睏眠 /困眠, 睏覺 /困觉, 睡眠, 睡瞌睡 /ʂu̯eɪ̯⁵¹ mi̯ɛn³⁵/
sleep
aile: 睡眠不足, 睡眠呼吸暫停, 睡眠呼吸暂停, 睡眠療法, 睡眠疗法
sleep
köken: Sino-Korean word from 睡眠 (“sleep”)
aile: 수면하다
İsveççefalla i sömn, ligga, sömn, somna, sova /²lɪɡːa/
to lie; be in a horizontal position · to lie; to be placed, situated, or located · to be enrolled (at a university)
çekim: geçmiş låg · ortaç liggande · ulaç liggande
köken: From Old Swedish liggia, from Old Norse liggja, from Proto-Germanic *ligjaną, from Proto-Indo-European *legʰ-.
aile: lagt kort ligger, ligg, ligga bakom, ligga i lä, ligga lågt, ligga med, ligga runt, ligga över, lägga
Hon låg på marken
Boken ligger på bordet
Han ligger etta / Han ligger först / Han ligger på första plats
Lehçeprzelecieć, przespać się, sen, spać, usnąć, usypiać /pʂɛˈlɛ.t͡ɕɛt͡ɕ/
to fly from one place to another · to do; to have sex
çekim: geçmiş przeleciano
eş: minąć, przebyć, przemknąć
köken: Etymology tree Proto-Indo-European *per- Proto-Balto-Slavic *per Proto-Slavic *per- Proto-Indo-European *per-der.? Proto-Indo-European *per-der.? Proto-Indo-European *pér Proto-Indo-European *-o Proto-Indo-European *pró Proto-Indo-European *pro- Proto-Slavic *pro- Old Polish prze- Polish prze- Proto-Indo-European *lek-der. Proto-Balto-Slavic *lekt- Proto-Slavic *letъ Proto-Indo-European *-éh₁ti…
aile: przelot
Ukraynacaзасина́ти, засипа́ти, засну́ти, поспа́ти, сон, спа́ти /sɔn/
sleep · dream
çekim: çoğul сни · tamlayan сну
köken: From Proto-Slavic *sъ̀nъ, from Proto-Indo-European *supnós.
aile: сни́тися, сновиді́ння
Hintçeनिद्रा, नींद, नींद आना, नींद में पड़ना, सो जाना, सोना (dişil)
sleep, drowsiness
çekim: çoğul निद्राएँ
köken: Learned borrowing from Sanskrit निद्रा (nidrā). Doublet of नींद (nīnd).
Fincenukahtaa, nukkua, saada, uni /ˈnukɑhtɑːˣ/
to fall asleep · to sleep briefly, doze
çekim: geçmiş nukahtanut · şimdiki nukahtaisi · ulaç nukahtava
köken: From Proto-Finnic *nuk'ahtadak (compare Karelian n’ukahtua, Võro nukahtama, Votic nukahtaa (Rajo)), equivalent to nukkua (“to sleep”) + -ahtaa.
aile: nukahdus, nukahtaminen, frequenative nukahdella
Çekçespánek, spát, usínat, usnout (eril) /ˈspaːnɛk/
sleep · temple (region of skull)
çekim: çoğul spánky · tamlayan spánku
eş: spaní, snění, skráň
köken: From spaní + -ek.
Rumenceadormi, dormi, face sex, fute, o pune, o trage /a.dorˈmi/
to fall asleep · to put to sleep, lull · to fall asleep in the Lord (die)
çekim: geçmiş adormit · ortaç adormit · şimdiki adoarme
köken: Inherited from Late Latin addormīre. Compare Aromanian adurnjiri.
aile: adormi întru Domnul, adormire, adormit, adormitor, adormițele

Etimoloji

From Old Japanese 寝 (nu).