Zweiter
/ˈtsvaɪ̯tɐ/
ALMANCA → TR
Çekim Tablosu
çoğulZweite
tamlayanZweiten
Tanım
•inflection of zweite: · strong genitive/dative feminine singular · strong genitive plural
Diğer Dillerde
Fransızcaétudiant de deuxième année, étudiante de deuxième année, vice-champion, vice-championne
Celui qui finit deuxième d'un tournoi ou d'une compétition.
İspanyolcaaqueste, aquesto, éste, esto, finalista, princesa /aˈkeste/
alternative form of este
köken: Inherited from Old Spanish aqueste (“this”), from Vulgar Latin *eccum iste, from Latin eccum with iste.
İtalyancafagiolo, finalista, ginnasiale, quest'ultimo, secondo, vicecampione (eril) /faˈd͡ʒɔ.lo/
bean
çekim: çoğul fagioli
köken: From Latin phaseolus, probably from Ancient Greek φάσηλος (phásēlos) or from Ancient Greek φασούλια (phasoúlia), φασολιά (fasoliá) or related to either. Unrelated to fava.
Rusçaвице-ми́сс, второй, второ́й, второку́рсник, второку́рсница, заня́вшая второ́е ме́сто /ftɐˈroj/
second · upper
eş: другой, дополнительный, ещё один, скрытый, другой, дополнительный
köken: Inherited from Old East Slavic въторъ (vŭtorŭ), from Proto-Slavic *vъtorъ, from Proto-Indo-European *wi-tero- (“more apart”), from *wí (“asunder”) + comparative suffix *-teros. Cognate with Ukrainian вівто́рок (vivtórok), Belarusian аўторак (awtórak), Bulgarian втори (vtori), Czech úterý, Polish wtóry, Upper Sorbian wutora, German wieder, English wither, maybe ancient Greek δεύτερος (deúteros).…
aile: вто́рить, повто́рный, повтори́ть, повторя́ть, второго́дник, Второзако́ние, второкла́ссник, второку́рсник, второсо́ртный, второстепе́нный
Arapçaوَصِيفَة
Farsçaدومی
Felemenkçe2de plaats, laatstgenoemd, opvolg-, tweede, tweedejaars /ˌlaːtst.xəˈnumt/
latter, last-named, last of two
zıt: eerstgenoemd, eerstbedoeld, eerstvermeld
köken: Univerbation of laatst + genoemd.
aile: laatstgenoemde
Portekizceeste, secundanista, secundarista, segundo, segundo colocado, último /ˈes.t͡ʃi/
this (indicates something or someone nearby) · that (indicates something or someone just mentioned) · this (indicates something or someone about to be mentioned)
köken: From Old Galician-Portuguese este (displacing collateral form aqueste), from Latin iste.
A segurança está cem vezes mais rigorosa este verão.
second-year student, sophomore · biennial
köken: 二年(にねん) (ninen) + 生(せい) (-sei)
二年生植物
İsveççeandra, andra års elev, senare, sistnämnda, tvåa /ˈanˌdra/
second
çekim: geçmiş androg · ortaç andragen · ulaç andragande
köken: From Old Swedish annar, from Old Norse annarr.
Du är den vackraste jag mött, inte påmålad och falsk som andra.
Lehçedrugi (z dwóch), wicemistrz
Hintçeउपविजेता
Fincejäljempi, jälkimmäinen, kakkonen, perintöprinsessa, toinen, toiseksi tullut /ˈjæljempi/
latter (near or nearer to the end) · latter (in the past, but close or closer to the present time)
köken: jälki- (“trail, track, post-”, nominal stem) + -mpi (comparative)
aile: jäljemmäksi, jäljemmäs, jäljempänä, jäljempää
Çekçedruhý v pořadí
Macarcadöntős, helyezett, másodéves, második, második helyezett, utóbbi /ˈhɛjɛzɛtː/
third-person singular indicative past indefinite of helyez
çekim: çoğul helyezettek
köken: helyez + -ett
Egy lámpát helyezett a motor mellé.
Dancatoer
second (person or thing in the second position) · two (in dice or cards). · coxless pair
çekim: çoğul toere · tamlayan toers
köken: From to (“two”) + -er.
Når man kaster med én terning, er et af udfaldene en toer.
Norveççesistnevnt, toer
Endonezcejuara kedua, peringkat kedua, wakil juara
a runner-up
köken: Sino-Vietnamese word from 亞軍.
Bulgarcaвицешампион, втори, второку́рсник, на второ място, от втори курс, подгласник /ˈftɔri/
second (after the first)
çekim: karşılaştırma вто́ри
köken: From Proto-Slavic *vъtorъ.
Estoncateise kursuse tudeng
the place where the sun sets, the west · west wind
çekim: çoğul ponents
köken: Inherited from Latin ponentem (“putting, setting”), present active participle of pōnō (“to put, to set”).
aile: ponentí
Galiçyacade segundo ano, subcampioa, subcampión
Ermeniceերկրորդ տեղը գրաված
Gürcüceმეორე ადგილზე გასული, მეორე ადგილოსანი
Tagalogcaduhantaunan, napabilang, pangalawang-nabibilang, prinsesa /pɾinˈsesa/
princess
köken: Borrowed from Spanish princesa, from French princesse.