divai
nötr
SVAHILI → TR
Svahili "divai" kelimesi Türkçe'de bordo, çakır, içki, koyu kırmızı, mey anlamına gelir.
Çeviri
Genelbordo
Genelçakır
Geneliçki
Genelkoyu kırmızı
Genelmey
Genelşarap
Genelşarap içmek
Genelşarap rengi
Genelsücü
Tanım
•wine (alcoholic beverage made from grapes)
Diğer Dillerde
Almancamit Wein traktieren, Wein, Wein trinken, weinrot, Wii (Haut Rhin), Win (Bas Rhin) (eril) /vaɪ̯n/
wine
çekim: çoğul Weine · tamlayan Weines
eş: Weinstock, Trauben, Traubenwein
köken: From Middle High German wīn, from Old High German wīn, from Proto-West Germanic *wīn.
aile: weinartig, weinhaltig, reinen Wein einschenken, Wasser predigen und Wein trinken
Fransızcaarroser, boire du vin, fêter en buvant, lie-de-vin, vin /a.ʁo.ze/
to water (e.g. plants) · to sprinkle · to squirt
çekim: geçmiş arrosé · ortaç arrosé · şimdiki arrose · ulaç arrosant
eş: asperger, irriguer, doucher, bassiner
köken: Inherited from Vulgar Latin *arrōsāre, from Latin rōs (“dew”).
J'arrose mes beaux tournesols
arroser de balles
arroser une victoire
İspanyolcabeber, dolaje, duelaje, morapio, mostagán, pitarra (homebrewed) /beˈbeɾ/
to drink · to draw from (to be inspired by)
çekim: geçmiş bebí · ortaç bebido · şimdiki bebe
eş: tomar, chupar, libar, chupar, tomar, brindar
köken: From Old Spanish bever, inherited from Latin bibere, bibō, from Proto-Italic *pibō, from Proto-Indo-European *píph₃eti. Cognate with Portuguese beber, Italian bere, French boire, Romanian bea. The modern spelling with intervocalic ⟨b⟩ replacing medieval ⟨v⟩ is due to Latin influence.
aile: agua que no has de beber, déjala correr, bebedero, bebedizo, beber a chorro, beber a gollete, beber a morro, beber como un cosaco, beber como un pez, beber con guindas, beber los vientos
Voy a beberme un vaso de agua
Su narrativa bebe de lo personal
İtalyancabere del vino, bere il vino, offrire pranzi e cene, vino (eril) /ˈvi.no/
wine (an alcoholic beverage made by fermenting grape juice, with an ABV ranging from 5.5–16%)
çekim: çoğul vini
köken: Inherited from Latin vīnum, from Proto-Italic *wīnom, from Proto-Indo-European *wéyh₁nom, derived from *wéyh₁ō (“vine, wine”). Cognates include Albanian verë, Armenian գինի (gini) and Greek οίνος (oínos).
Vino e olio caratterizzano la genuina e saporita cucina chiantigiana.
Il vino, secondo Isac, da buon nutrimento, e rende santà al corpo
e, se non basta ciò, lui pur convene vino e carne lassare, caldo e troppo mangiare e astener, quanto poder sostene, di materia. […]
Rusçaбордо́, вино́
Arapçaخمر, خَمُر, خَمْر, خمرة, شَرَاب, نبيت (dişil)
to cover, to hide, to conceal; to veil, to screen, to shroud · to brew, to ferment, to leaven, to cause to rise chemically · to give or serve wine to
çekim: geçmiş خَمَرْتُ
Farsçaبادِه, شَراب, مِی
wine
çekim: çoğul çaxırlar · tamlayan çaxırın
köken: Cognate with Kipchak čager (“wine”) (attested in Codex Cumanicus), Turkmen çakyr (“wine”), archaic Turkish çakır (“wine”), modern Turkish çakırkeyif (“half drunk”).
Kazakçaшарап
wine
çekim: çoğul шараптар · tamlayan шараптың
köken: From Persian شراب (šarâb), from Arabic شَرَاب (šarāb).
aile: шарапхана, шарапшы, шарапшылық
Özbekçeboda, may, sharob, vino
Tatarcaшәраб
Kırgızcaшарап /ʂɑˈrɑp/
wine
çekim: çoğul шараптар · tamlayan шараптын
köken: From Persian شراب (šarâb), from Arabic شَرَاب (šarāb).
aile: шарапкана, шарапчы, шарапчылык
Uygurcaئۈزۈم ھارىقى, بادە, شاراب, ۋىنو /ʃɑrɑp/
alcohol, wine
çekim: çoğul شارابلار
köken: Borrowed from Arabic شَرَاب (šarāb).
Başkurtçaшарап /ʂɑˈrɑp/
wine
çekim: çoğul шараптар · tamlayan шараптың
köken: From Persian شراب (šarâb), from Arabic شَرَاب (šarāb).
Бер саҡ Нух, шарап эсеп иҫереп, сатыры эсендә шәрә килеш ята ине.
Çuvaşçaэрех
wine
çekim: çoğul эрехсем
köken: Borrowed from Tatar аракы (araqı), from Classical Persian عَرَق (araq), from Arabic عَرَق (ʕaraq).
aile: шурӑ эрех
Felemenkçebordeauxrood, wijn, wijn drinken, wijn serveren /bɔrˈdoːˌroːt/
maroon, burgundy (color/colour)
çekim: karşılaştırma bordeauxroder · üstünlük bordeauxroodst
eş: bordeaux, bordeauxkleurig
köken: From Bordeaux + rood (“red”).
Portekizcebeber vinho, vinho (eril) /ˈvĩ.ɲu/
wine
çekim: çoğul vinhos
köken: Inherited from Old Galician-Portuguese vinho, from Latin vīnum (compare Galician viño, Spanish and Italian vino, Catalan vi, French and Romanian vin, and English wine), from Proto-Italic *wīnom, from Proto-Indo-European *wóyh₁nom.
aile: vin-d'alho, vinháceo, vinhedo, vinho branco, vinho corrente, vinho da casa, vinho de consumo, vinho tinto, vinho verde
wine
çekim: çoğul κρασιά · tamlayan κρασιού
köken: From Byzantine Greek κρασίον (krasíon, “blending”, diminutive), from Ancient Greek κρᾶσις (krâsis, “blending”), literally because in ancient Greece wine was usually drunk mixed with water. Compare with οίνος m (oínos). Cognate with Mariupol Greek красы́ (krasý) and Sicilian crascì.
aile: αφρώδες κρασί, βάζω νερό στο κρασί μου, γλυκό κρασί, ένα κιλό κρασί, καλά κρασιά, κόκκινο κρασί, λευκό κρασί, λίστα των κρασιών, μηλόκρασο, μισό κιλό κρασί
wine
köken: Borrowed from English wine.
aile: 赤ワイン, 白ワイン, ワイン圧搾機, ワイン学
wine · Any plant in the grape family (Vitaceae), vine
çekim: çoğul viner · tamlayan vins
köken: From Old Swedish vin, from Old Norse vín, ultimately from Latin vinum.
aile: lådvin, mousserande vin, portvin, rosévin, rödvin, vin, kvinnor och sång, vina, vinagentur, vinare, vinballe
Låt oss korka upp en flaska vin.
Hon drack lite vin ur ett vinglas.
Vårt vin har vuxit fint i år, både vildvinet på spaljen och vinrankan i växthuset. .
Lehçepić wino, wino (nötr) /ˈvi.nɔ/
wine
çekim: çoğul wina · tamlayan wina
köken: Inherited from Old Polish wino, from Proto-Slavic *vino.
aile: winnica, winogrono
wino słodkie
wino półsłodkie
wino półwytrawne
Ukraynacaвино́
liquor, wine, alcohol; any inebriating drink · nectar
çekim: çoğul मदिराएँ
köken: Borrowed from Sanskrit मदिरा (madirā).
कई देशों में, मदिरा पीना अवैध है।
Finceviini, viinilasillinen, viininpunainen /ˈʋiːni/
wine (alcoholic drink made from grapes) · wine (alcoholic drink made from fruit other than grapes; usually prefixed with the name of the fruit) · vine (the plant Vitis vinifera, or another of the same genus; by extension of other climbing plants)
çekim: çoğul viinit · tamlayan viinin
köken: Borrowed from Swedish vin (“wine”), from Old Norse vín. Doublet of viina.
aile: viinimäinen, viinimö, viininen, viinittää, viinuri, vinkku, amurinviini, beaujolaisviini, bordeauxviini, bourgogneviini
Çekçevíno (nötr) /ˈviːno/
wine
çekim: çoğul vína · tamlayan vína
eş: čučo, sklenice, sklenka, sklenička, láhev, flaška
köken: Inherited from Old Czech víno, from Proto-Slavic *vino, borrowed from Latin vīnum, from Proto-Indo-European *wóyh₁nom.
aile: vinný, vinař, vinárna, vinice, vinobraní, vínečko, víničko, víníčko, vínko, kázat vodu a pít víno
Etimoloji
From Malagasy divay, from French du vin (“some wine”). The borrowing may have been mediated through Ngazidja Comorian divai, although the Comorian form could also be a secondary borrowing from Swahili.