Ana içeriğe geç
Sözlük

nechť

/ˈnɛxc/
ÇEKÇE → TR

Tanım

•let (used to introduce a third person imperative verb construction)

Diğer Dillerde

AlmancaKonkinktiv I, mögen, sollen /ˈmøːɡən/
to like (something or someone) · would like; to want (something) · would like; to want
çekim: geçmiş mochte · ortaç gemocht · şimdiki mag · ulaç mögend
eş: können, wollen
köken: From Middle High German mugen, from Old High German mugan, from Proto-West Germanic *magan, from Proto-Germanic *maganą, from Proto-Indo-European *megʰ-. Compare Dutch mogen, English may, Icelandic mega, Gothic 𐌼𐌰𐌲𐌰𐌽 (magan), Serbo-Croatian moći, Bulgarian мога (moga). The modern sense of "like" developed out of a negated "nicht mögen", shifting from "to not be able to do" to "to not like doing"…
aile: möglich, vermögen
Sie mochte ihn sehr.
Ich mag keinen Käse.
Ich mag es, mit dir ins Kino zu gehen.
İspanyolcaojalá que, que /ke/
that · than · indicates reason; because, for
eş: el que, la que, los que, las que, lo que, el cual
köken: Inherited from Latin quid (“what”), but usurping all the roles of Latin quod. Cognate with English who.
Él dice que está triste.
Llego más tarde que tú.
¡Ve más lento, que es resbaloso!
Rusçaда ..., да бу́дет, пусть /pusʲtʲ/
let + subject + conjugated verb
eş: да, пускай, незомь, пускай, незомь, хотя
köken: From пуска́ть (puskátʹ).
Пусть он пи́шет
Пусть она́ не ду́мает, что мы о ней забы́ли.
Пусть он вспомнит девушку простую, Пусть услышит, как она поёт, Пусть он землю бережет родную, А любовь Катюша сбережёт.
Felemenkçemogen /ˈmoːɣə(n)/
to be allowed · may, can, be allowed to · may go, can go, to be allowed to go
çekim: geçmiş mochten · ortaç gemogen · şimdiki mag · ulaç mogend
köken: From Middle Dutch mogen, from Old Dutch mugan, from Proto-West Germanic *magan, from Proto-Germanic *maganą, from Proto-Indo-European *magʰ-, *megʰ-.
aile: meug, vermogen
Hee! Dat mag niet!
We mogen toch komen.
Je mag niet naar buiten, het is veel te koud!
Portekizceque /ki/
that (connecting noun clause) · that (introducing the result of the main clause) · than (used in comparisons, to introduce the basis of comparison)
köken: From Old Galician-Portuguese que, from Latin quid (“what”) (usurping as well the roles of Latin quod), from Proto-Indo-European *kʷid, compare *kʷís. Cognate with English who.
aile: é que, por causa que, por que, porque, que nem, que só, que tal, que que tem?
Pensei que você tivesse dito que ela estava só mandando você escrever!
Pensei que eles fossem invisíveis.
Está tão frio que os canos congelaram.
İsveççemå /moː/
must (can be assumed to)
çekim: geçmiş måtte
köken: Apocopic form of måga, from Old Swedish magha, from Old Norse mega, from Proto-Germanic *maganą, from Proto-Indo-European *(me)mógʰe, from root *megʰ-.
Ja, må hon leva uti hundrade år!
Aldrig må vi kalla vårt öde hårt, vi som äga värme och föda! Många äro utan och hava det svårt - fridsammast hava de döda.
Han måtte ha dåligt minne
Lehçebodaj, bogdaj, niech, niechaj, oby, żeby /ˈbɔ.daj/
perhaps, probably, I believe, I think · at least · had better, may
eş: bodajże, chyba, podobno, choć, choćby, przynajmniej
köken: Inherited from Old Polish bodaj, bogdaj, bohdaj, a univerbation of bóg daj. Ultimately from Proto-Slavic *bogъ daďь.
aile: bodajby, bodajże, że bodaj
Poszedł bodaj w górę.
Pożycz bodaj na tydzień.
Bodaj palce mu zginęły!
Ukraynacaнай, нехай, неха́й, хай /nai̯/
may, let (expressing a wish)
çekim: çoğul на́ї · tamlayan на́ю
köken: Inherited from Proto-Slavic *najь, a contraction of *ne xaji (“do not touch”). Compare неха́й (nexáj).
Най щастить!
Rumence(hai) să, să /sə/
Subordinative conjunction: to · Expresses desire or wish in optative or jussive constructions: let, may, can · Forms the “future imperative”.
köken: Inherited from Latin sī (“if”). The semantic function might have been influence from Paleo-Balkan; compare Albanian të.
Vreau să dorm puțin.
Trebuie să mănânci ceva.
Să înceapă distracția!
Macarca-j /j/
Forms the second-person singular subjunctive/imperative of verbs (indefinite conjugation). It is also part of all subjunctive/imperative suffixes in both indefinite and definite conjugations.
Várj!
Várjak?
İbraniceהָבָה
Latincesim /ˈsĩː/
first-person singular present active subjunctive of sum
Dancalade (nötr) /ˈlæːðə/
barn (building)
çekim: çoğul lader · tamlayan lades
köken: From Old Norse hlaða, from Proto-Germanic *hlaþǭ, derived from *hlaþaną (“to load”) (see below).
in the expressions lade som om (“to pretend”) and lade til (“to seem”)
Norveççemåtte
Bulgarcaда, нека /da/
word used to indicate agreement or acceptance: yes
köken: From Proto-Slavic *da.
Да, прав си.
Malaycaselamat, semoga /səˈlamat/
safety, security, peace
çekim: çoğul selamat-selamat
köken: Borrowed from Arabic سَلَامَات (salāmāt), plural of سَلَام (salām).
Selamat jalan!
Belarusçaняхай, хай /nʲaˈxaj/
may, let (expressing a wish)
köken: Inherited from Old Ruthenian нехай (nexaj, “let”), the second person singular imperative of Old Ruthenian нехати (nexati, “to leave be, to let go, to abandon”). Compare Czech nechť, Polish niechaj, Serbo-Croatian neka, Ukrainian неха́й (nexáj).
Няха́й ву́чыцца, калі́ хоча.
Няха́й бу́дзе так.
Няха́й бу́дзе, што бу́дзе
cmn願 /愿...
mikia
nahmā
shdàbōgda
yue願 /愿...

Etimoloji

Inherited from Old Czech nechť. By surface analysis, nech (“leave, let”) + -ť. Compare Polish niech, Serbo-Croatian neka, and Ukrainian неха́й (nexáj).

Eş & Zıt Anlamlılar

Eş anlamlılar
ať
nechať
Menü
Giriş Yap
Premium
Platform
Karanlık Mod