to smoke, give off smoke · to smoke (tobacco etc.)
çekim: geçmiş rauchte · ortaç geraucht · şimdiki raucht · ulaç rauchend
eş: qualmen, paffen, dampfen, durchziehen, kiffen, quarzen
köken: From Middle High German rouchen, röuchen, from Old High German rouhhen, from Proto-West Germanic *raukijan. By surface analysis, Rauch (“smoke”) + -en. The form without umlaut is due to (chiefly Upper German) umlaut hindrance before velars and/or readaptation to the noun. Some dialects use either form throughout, others came to distinguish both forms (transitive vs. intransitive). In the latter…
🔊 Das abgebrannte Haus raucht noch immer.
🔊 Ich rauche nicht.
🔊 Er raucht eine Zigarette.
smoker
çekim: çoğul fumeurs
köken: From fumer + -eur.
smoking
çekim: çoğul fumadores
köken: From fumar + -dor.
aile: fumador pasivo
to smoke · to emit vapor or steam · to give in
çekim: geçmiş fumàto · ortaç fumàto · şimdiki fùma · ulaç fumànte
eş: aspirare, inspirare
köken: From Latin fūmāre.
present active imperfective participle of дыми́ть (dymítʹ)
cigarette smoker
çekim: çoğul سیگاریها
köken: From سیگار + ـی.
to pull · to attract · clipping of тәмәке тартыу (təməke tartıw): to smoke
köken: From Proto-Turkic *tart- (“to pull”). Cognate with Old Turkic [script needed] (tart-, “to pull, weigh”); Kazakh тарту (tartu, “to pull”), Kyrgyz тартуу (tartuu, “to pull, draw”), Uyghur تارتماق (tartmaq, “to pull, weigh”), Uzbek tortmoq (“to pull, weigh”), Azerbaijani dartmaq (“to tow, tug, pull”), Turkish tartmaq (“to weigh”), Turkmen tartmak (“to pull, stretch”), Khakas тартарға (tartarğa, “to…
aile: тартма, тартынҡы, тәмәке тартыу
🔊 Йәштәрҙе ҡала тарта.
to smoke (a tobacco product, another drug, a surrogate, a foodstuff) · to smoke, to produce smoke
çekim: geçmiş rookten · ortaç gerookt · şimdiki rookt · ulaç rokend
köken: From Middle Dutch rôken. Equivalent to rook + -en.
aile: roker, rookbier, rookgerei, rookruimte, rookthee, rookverslaafde, rookverslaving, rookworst, doorroken, kettingroken
🔊 We roken een sigaret.
🔊 Maar ik rook niet.
🔊 Vroeger werd er in zeemansbuurten veel opium gerookt.
the act of filling a place with smoke · the act of covering something with soot
çekim: çoğul esfumaçamentos
smoking
çekim: tamlayan καπνίσματος
köken: καπνίζω (kapnízo, “to smoke”) + -μα (-ma). Etymologically identical to and a diachronic homonym with Koine Greek κάπνισμα (kápnisma, “incense”), though probably not descended from it.
🔊 απαγορεύεται το κάπνισμα
smoking
çekim: geçmiş 喫煙した
eş: 紫煙をくゆらす
zıt: 禁煙
aile: 喫煙者, 喫煙室
🔊 これ以外の場所での喫煙はご遠慮ください。
smoking
köken: Sino-Korean word from 喫煙, from 喫 (“suck in”) + 煙 (“smoke”).
aile: 금끽연(禁喫煙), 끽연(喫煙)하다, 끽연가(喫煙家), 끽연실(喫煙室), 끽연자(喫煙者), 끽연차(喫煙車)
a smoker (person who smokes) · a rocket (hard shot, in soccer, ice hockey, or the like) · a loud fart
çekim: çoğul rökares · tamlayan rökares
zıt: icke-rökare
köken: From röka (“smoke”) + -are (“-er”).
aile: feströkare, haschrökare, icke-rökare, kedjerökare, opiumrökare, piprökare, smygrökare, storrökare, sängrökare, tobaksrökare
🔊 en rökare i krysset
🔊 att lägga av en rökare
pipesmoker (one who smokes a pipe)
çekim: çoğul fajczarze · tamlayan fajczarza
köken: Etymology tree German Pfeife Proto-Indo-European *-keh₂der. Proto-Balto-Slavic *-kāˀ Proto-Slavic *-ъka Old Polish -ka Polish -ka Polish fajka Proto-Indo-European *-yeti Proto-Indo-European *-éyeti Proto-Balto-Slavic *-éitei Proto-Slavic *-iti Old Polish -ić Polish -ić Polish -yć Polish fajczyć Proto-Indo-European *-yósder. Proto-Italic *-āzijos Latin -āriusnom. Latin -āriusbor. Proto-Germanic…
smoking
çekim: çoğul धूम्रपानों
köken: Sanskritic tatpuruṣa compound of धूम्र (dhūmra, “smoke”) + पान (pān, “drinking”), literally “smoke-drinking”.
aile: धूम्रपानी
verbal noun of savuta · smoking (action of giving off smoke)
çekim: çoğul savuamiset · tamlayan savuamisen
köken: savuta (“to smoke”) + -minen
aile: savuamispiste
verbal noun of kouřit · smoking
çekim: çoğul kouřením
eş: hulení, kuřba
köken: From kouřit + -ení.
smoker (person who smokes tobacco habitually)
çekim: çoğul dohányosok
köken: dohány + -os
Smoking (of cigarettes, cigars, pipes, or similar). · Smoking (of meats, fish, or other foods).
köken: Action noun of the verb עישן / עִשֵּׁן (ishén), from the root ע־שׁ־ן ('-sh-n).
aile: נקודת עישון, נְקֻדַּת־עִשּׁוּן
🔊 העישון בחדר זה אסור.
smoker (person who smokes tobacco habitually)
çekim: çoğul rygere · tamlayan rygers
köken: From ryge (“to smoke”) + -er.