веять

/ˈvʲe(j)ɪtʲ/
RUSÇA → TR

Çekim Tablosu

geçmişве́явший
ortaçве́явший
şimdikiве́ет
ulaçве́ющий

Tanım

•to blow gently · to wave, to flutter · to winnow (grain)

Diğer Dillerde

Almancastinken /ˈʃtɪŋkən/
to stink
çekim: geçmiş stank · ortaç gestunken · şimdiki stinkt · ulaç stinkend
eş: miefen, müffeln, auf die Nerven gehen, nerven, hindeuten
köken: From Middle High German stinken, from Old High German stinkan, stincan, from Proto-Germanic *stinkwaną. Compare Dutch stinken, English stink.
aile: abstinken, anstinken, ausstinken, Eigenlob stinkt, erstinken, Gestank, stink-, Stinkbombe, Stinkefinger, Stinkekäse
nach / vor Geld stinken.
die Sache stinkt
İtalyancapuzzare /putˈt͡sa.re/
to smell (bad) or stink · to cause worry or unease · to be annoying or irritating
çekim: geçmiş puzzàto · ortaç puzzàto · şimdiki pùzza · ulaç puzzànte
eş: avere cattivo odore, mandare puzzo, mandare fetore, mozzare il fiato, sapere di rancido, appestare
köken: From puzzo (“smell, stink”) + -are (1ˢᵗ conjugation verbal suffix).
aile: puzzacchiare, puzzicchiare, puzzone
La stanza puzza di fumo
Felemenkçestinken /ˈstɪŋkə(n)/
to stink
çekim: geçmiş stonken · ortaç gestonken · şimdiki stinkt · ulaç stinkend
eş: meuren, rieken, rammelen
köken: From Middle Dutch stinken, from Old Dutch stincan, from Proto-West Germanic *stinkwan, from Proto-Germanic *stinkwaną.
aile: stinkbom, stinkboom, stinkboon, stinkdas, stinkdier, stinkmarter, stinksok, stinkvogel, stinkvrucht, stinkwind
Yunancaβρομάω /vɾoˈma.o/
to smell (of), stink (of), reek (of) (to give off a bad odour) · to stink, be fishy (give an impression of dishonesty or untruth)
çekim: geçmiş βρόμησα · ortaç έχοντας βρομήσει · şimdiki βρομάει · ulaç βρομώντας
eş: μυρίζω, ευωδιάζω
zıt: μοσχοβολώ
köken: βρομώ (vromó) + -άω (-áo). From Ancient Greek βρομῶ (bromô), contracted form of βρομέω (broméō, “to make loud noise”), from βρόμος (brómos, “loud noise”), from βρέμω (brémō, “to crash, to bang”). Related to βρόμη (vrómi, “oats”). Modern sense acquired from association of certain loud noises with a bad smell following. Compare Irish English bang (“strong smell”). See also Ancient Greek βρῶμος…
Τα πόδια σου βρομάνε.
Επειδή καπνίζει συνεχώς, τα ρούχα του βρομάνε τσιγαρίλα.
Η ιστορία του βρομάει.
Japonca臭い
くさいの漢字表記。
İsveççestinka
to stink, to reek (smell very bad) · to stink (give the impression of foul play or dishonesty) · to make something stink or smell bad
çekim: geçmiş stank · ortaç stinkande · ulaç stinkande
köken: From Proto-Germanic *stinkwaną. Compare English stink, Dutch and German stinken.
1917 translation, the Bible, Exodus 7:18
En söndrig skugga var jag, ett nå'nting som gick förbi: ett stinkande trasbylte bara, med ett skälvande hjärta i.
Hon glödde av iver och stank av eau de cologne.
Lehçeśmierdzieć /ˈɕmjɛr.d͡ʑɛt͡ɕ/
to stink, smell bad · to stink, be fishy
çekim: geçmiş śmierdziano · şimdiki śmierdzi
eş: cuchnąć, capić, jechać, zalatywać, trącić, sztynić
zıt: pachnieć
köken: Etymology tree Old Polish śmierdzieć Polish śmierdzieć Inherited from Old Polish śmierdzieć.
Fincehaista /ˈhɑi̯stɑˣ/
to smell, to have a smell/scent/odor [with ablative or allative]; to stink · to smell like, stink, reek of
çekim: geçmiş haissut · şimdiki haisee · ulaç haiseva
zıt: tuoksua
köken: From Proto-Finnic *haistak. Related to Estonian haistma, Ingrian haissa (“to stink, to smell”), Livvi haižuo (“to stink”), Veps haišta and Votic aisõa (“to stink, to smell”) (Kattila). Probably ultimately derived from Proto-Finnic *haja- (whence haja- and haju (“smell”)).
aile: haiseva, haiseminen, haisti, haisu, haisuli, haiskahtaa, haistaa
Nämä kukat haisevat hyviltä.
Hyi, miten tämä huone haisee (pahalta)!
Täällä haisee raha.
Macarcabűzlik /ˈbyːzlik/
to stink (have a strong bad smell) · to be suspicious
çekim: geçmiş bűzlöttek
köken: bűz + -lik
Itt valami bűzlik.

Etimoloji

Inherited from Old East Slavic вѣꙗти (vějati), from Proto-Slavic *vějati, from Proto-Balto-Slavic *wḗˀtei, from Proto-Indo-European *h₂weh₁-.

Kelime Ailesi

взве́ять
взвева́ть
взве́яться
взвева́ться
вы́веять
выве́ивать
вы́веяться
выве́иваться
дове́ять
дове́ивать